Publicerad i Kvällsposten 2009-06-05
ESS-segern början på något nytt
Sveriges seger i kampen om ESS, European Spallation Source, världens kraftfullaste neutronkälla, är ett resultat av mångas arbete. Det blir den största forskningsanläggning som byggts i Skandinavien. Beslutet ger anledning till flera reflexioner.
Den första är att beslutet kommer tio år för sent på grund av Europas splittring. Redan i mitten av nittiotalet stod det klart att det finns behov av tre sådana anläggningar i världen. Den i USA och den i Japan är redan byggda och är i drift.
EU har varken makt eller pengar att lägga sig i den här typen av beslut. Därför har processen blivit onödigt komplicerad och utdragen. Folkpartiet menar att EU måste stärka sin profil på forskningsområdet och satsa mer - både i varje enskilt medlemsland och på unionsnivå. Om unionens budget för forskning kunde expandera skulle resurser också finnas för gemensamma forskningsanläggningar, som ESS.
EU satsar betydligt mindre på forskning i förhållande till BNP än till exempel USA och Japan. Europa har halkat efter på många områden, inte minst inom teknik och naturvetenskapliga ämnen. Det är vår uppfattning att EU bör fokusera mer på forskning och innovation.
En andra reflexion är att det var bra att Sverige fick en ny forskningspolitik 2006. Den gamla regeringen förmådde inte fatta något beslut om en svensk ESS-kandidatur, sannolikt på grund av Miljöpartiets motstånd. Och satsningen kommer i ett skede då de totala forskningsanslagen ökar kraftigt. Den nuvarande regeringens forskningsbudget innebar den största satsningen någonsin på svensk forskning. Man måste slå ihop beloppen i de tre senaste socialdemokratiska forskningspropositionerna för att komma till summan i den som den nuvarande regeringen lade fram i höstas.
En sista reflexion är att det är viktigt att ha bra nätverk i Europa. Till och med socialdemokraten Margot Wallström, den svenska EU-kommissionären, har vittnat om att den svenska närvaron och det svenska engagemanget i Bryssel har ökat påtagligt efter regeringsskiftet. Det betalar sig. En stor anledning att vi vann kampen om ESS var det svenska alternativets tekniska kvaliteter, men i slutändan kom en rad politiska argument in i diskussionen. Frågan diskuterades bland ministrar, regeringschefer och till och med statschefer.
Sverige spelar nu en viktig roll i Europa och ESS-beslutet kan på sätt och vis tas som bevis för det.
ESS kommer att kosta ungefär 13 miljarder kronor att bygga, varav Sverige ska stå för drygt 30 procent. Det är väl investerade pengar. Utöver de möjligheter för spetsforskningen som det kommer att innebära finns det flera skäl till varför det är bra för Sverige och Öresundsregionen att ESS hamnade i vårt land. Placeringen kommer att innebära flera miljarder kronor i utländska investeringar, som ger jobb och tillväxt i Öresundsregionen. Genom att sätta Sverige på forskningens världskarta kan vi locka hit tusentals utländska forskare årligen. ESS stärker dessutom företagens möjligheter, genom de förutsättningar för spetsinnovation och klusterbildning som anläggningen medför.
Våra slutsatser som svenska liberaler är klara: Europa behöver bättre beslutsformer för gemensamma angelägenheter. Europa behöver mer forskning. Och Sverige behöver så starka röster och så bra kontakter som möjligt i Europa.
LARS LEIJONBORG Högskole- och forskningsminister (FP) OLLE SCHMIDT, Malmö Europaparlamentariker (FP), på plats 2 på FP:s lista i Europaparlamentsvalet.