EU för fred och säkerhet

Artikel 2004-04-29

Olle Schmidt:

EU för fred och säkerhet

I Europa byggs nu den politiska och ekonomiska ordning som för generationer framåt skall säkra fred och säkerhet. Inte minst gäller detta Östeuropa.

Att EU står inför en utvidgning till de länder som legat under kommunismen betyder att Europa tar ett viktigt steg mot en stabil framtid i fred och demokrati. Det är vår moraliska skyldighet att skapa det enade Europa, som Vaclav Havel talade om: Det finns inte två Europa, det finns bara ett.

Jag menar att tanken på och själva existensen av den Europeiska Unionen behövs. Hade det inte funnits hade det behövt uppfinnas. Samarbetet, den gemensamma viljan om trygghet och balans, inte bara inom själva unionen utan på hela vår kontinent och även i världen i övrigt, blir viktigare och viktigare. I synnerhet blir det uppenbart när man tittar på våra framtida utmaningar. Frågor om miljö, internationell kriminalitet och säkerhetspolitik kan inte längre hanteras utan att det handlar om gemensamma lösningar.

Tiden då revor kunde slitas upp utan att bemötas med kraft och övertygelse är över. Så länge EU utvecklas och stärks, har vi en större chans än på många andra platser i världen att fortsätta leva fria från krig och förföljelse.

Denna vision är kärnan i Europasamarbetet, inte plånboksfrågorna. Om Sverige skall ta aktiv del i formandet av detta nya Europa så måste vi göra upp med vår egen romantik kring utanförskapet. Naturligtvis skall vi respektera folkomröstningens nej till euron, men vi måste arbeta för att ändra opinionen. Om några år när hela Östersjöregionen utom Sverige och Ryssland har samma valuta kommer diskussionen om utanförskapet att bli aktuell igen.

EU för välfärden
Att samarbeta över gränser ger oss alla ökad välfärd. EU tar bort hinder för handel inom unionen. När handel mellan människor ökar så ökar också människors välstånd. Så startade EU – de som handlar med varandra för inte krig. Sedan 1992 har frihandeln på EU:s inre marknad skapat 2,5 miljoner nya jobb. I första hand har handeln med varor underlättats, men nu är det tjänstesektorns tur att avregleras och konkurrensutsättas.

Jag vill att den inre marknaden för försäkringar och finansiella tjänster ska stärkas, vilket skulle innebära stora fördelar för både företag och konsumenter. Genom rättvisa regler vid företagskoncentrationer och fusioner skapas också bättre förutsättningar för mindre länder som Sverige på den europeiska marknaden,

Men EU får inte stanna där.

I stället måste vi verka för frihandel i dess fulla bemärkelse, vilket innebär att alla tullar och andra handelshinder måste bort. Subventionerna av jordbruket och fisket måste bort. Det är inte rimligt att europeiska konsumenter betalar överpriser samtidigt som tredje världens jordbruk stängs ute från våra marknader.

När det gäller EU:s arbete för välfärden menar jag att det måste finnas en tydlig maktdelning, som innebär att EU är handlingskraftigt i de stora gränsöverskridande frågorna men som lämnar vardagsfrågorna och åt medborgarna och medlemsstaterna själva. EU ska således inte ska lägga sig i Sveriges skatte- och bidragssystemet, utan de sociala systemen är och ska förbli nationella angelägenheter.  

 
EU har en central roll för jämställdhet

Jag har under sina år i Europaparlamentet på olika sätt arbetat för att EU ska förbättra sitt arbete inom jämställdhetsområdet. Som suppleant i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet har jag insett att det finns mycket som behöver göras i EU för att stärka jämställdheten mellan män och kvinnor. Först och främst måste EU stärka sina insatser för att bekämpa kvinnohandel och kvinnovåld runt om i Europa. Lagstiftning är nödvändig på vissa områden men jag tror också att ska att om vi på ett effektivt sätt kunna bekämpa de, i många fall vidriga, konsekvenser, som sexindustrin har krävs det framför allt ökat samarbete, information och en förändring av attityder. Det handlar om människovärde, om att förhindra tvång, våld och förtryck, om kriminalitet som frodas i sexindustrins kanter och om att människokroppar inte är till salu.

För det andra så anser jag att man har nått en äcklets gräns när det gäller all Spam, skräpposten, som väller in i våra E-post. Varför skall jag eller mina barn behöva mötas av erbjudande om penisförlängning, viagra eller nakna damer när vi öppnar email. Kommissionen måste stärka gällande lagstiftning och utveckla metoder för att förhindra det okontrollerade flödet av Spam-mail. Dessutom skulle såväl företagen som konsumenterna dessutom tjäna på man införde frivilliga uppförande koder för marknadsföring och försäljning på Internet.

För det tredje behövs det ett starkare jämställdhetsperspektivet i EU:s biståndspolitik. Det är absolut nödvändigt att man inom biståndspolitiken i större utsträckning fokuserar på kvinnors rättigheter. Jag välkomnar därför att EU-kommissionen har valt att fokusera på jämställdhetsaspekter i sitt nya förslag om hur EU-biståndet ska kanaliseras, vilket bland annat innebär att Kommissionen vill att mer pengar inom biståndsbudgeten ska avsättas till program som handlar om sexuell hälsa och rättigheter i utvecklingsländer.

För det fjärde måste vi alla måste komma ihåg att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet. Denna princip skall tillämpas och genomföras på samtliga områden och i praxis på såväl nationell nivå och på EU-nivå. Den liberala jämställdhetsutmaningen består i att se till att kvinnor får mer makt över sina egna liv. Därför borde dagens EU-regler mot lönediskriminering tillämpas hårdare. Förutom problematiken med lönediskriminering är det nödvändigt att medlemsstaterna inom unionen aktivt arbetar för att förbättra kvinnors arbetsplatssituation när det gäller rätten till social trygghet och pensionering, arbetslöshet, sjukdom, invaliditetsförsäkring och pensionssystem. Dessutom borde det inom hela unionen vara självklart att kvinnor och män tar gemensamt ansvar för

sina barns uppfostran och utveckling. Både mammor och pappor skall kunna ta föräldraledigt utan att konfronteras med diskriminering från arbetsgivarens sida.

Slutligen vill jag också understryka att det är viktigt att jämställdhet mellan kvinnor och män skrivs in som ett av EU:s huvudmål i den nya konstitutionen.

 
EU:s konstitution

Äntligen står EU inför att få en konstitution. Detta har vi liberaler kämpat för länge. EU:s unika uppbyggnad innebär att nationalstatens intressen vid varje givet tillfälle skall finna en rimlig balanspunkt gentemot det gemensammas bästa. Det kan kallas mellanstatlighet, den gamla vanliga formen av hemlighetsfull diplomati, å ena sidan. Det kan kallas internationalism, en öppnare form av delegerad makt från nationell till internationell nivå, å andra sidan. Det viktiga är emellertid att det klart och tydligt finns reglerat vad EU skall och får göra, men också vad EU inte skall göra, vad som skall läggas på de enskilda ländernas parlament.

 

Effektiviteten i beslutsfattandet måste förbättras, vilket innebär att beslutsreglerna inte kan förbli orörda. Självfallet måste balanspunkten noga övervägas. De små- och medelstora länderna måste veta att de inte körs över av de stora med berått mod. Då riskerar hela EU-tanken att falla samman. Dessutom måste medborgarnas direkta inflytande måste öka via Europaparlamentet.

Med en ny konstitution kan också medborgarnas rättigheter skyddas bättre. Offentlighetsprincipen är en viktig del av medborgarnas kontroll av sina folkvalda. Rådets möten borde öppnas för allmänheten och i princip samtliga handlingar ska vara offentliga och lättillgängliga. Jordbruksbudgeten, som utgör halva EU:s budget, bör lyftas fram från ministerrådets mörka sammanträden till en öppen debatt och beslut i parlamentet. Insatser mot fusk och bedrägerier måste stärkas.

En konstitution som strukturerar och benar ut hur de politiska besluten skall fattas inom EU:s olika politikområden innebär att EU blir mer handlingskraftigt och effektivare. Ett EU som kan agera kraftigare i gränsöverskridande frågor tjänar vi alla på, eftersom det öppnar för t.ex. förbättrade konsumenträttigheter på den inre marknaden, förstärkt polissamarbete mot människohandel, narkotikasmuggling, terrorism och internationella ligor samt fastställandet av en human asyl- och flyktingpolitik.

EU måste visa enad front mot narkotikan

Legaliseringsivrarna och narkotikaliberalerna har blivit högljuddare, inte minst inom EU-parlamentet. Deras främsta mål har blivit att legalisera lätt narkotika. Samtidigt har narkotikamissbruket ökat stadigt de senaste 10 åren inom EU. Ungdomar har idag tillgång till ett bredare spektrum av droger än någonsin förr. Det betyder att inkörsportarna till det tunga missbruket är fler, men också att ungdomarna vet mindre om vad det är för droger de tar, vilket återspeglar sig i dödssiffrorna. Mot bakgrund av detta har jag med tillfredsställelse noterat att det numera finns ett uppvaknande i övriga Europa om fylleriets härjningar. Det är positivt att alltfler erkänner sambandet mellan olika former av drogmissbruk.

Fast dessa nya insikter kommer inte en sekund för tidigt. Knarket har fått komma tillbaka, efter en nedgång på 80-talet. Det råder en uppgivenhet bland många. I Sverige, liksom i andra länder i Europa, finns det mer och billigare narkotika än någonsin. Vi som själva är föräldrar vet att detta är allvar och inte en teoretisk rättighetsdiskussion. Tonåringar testar gränser, det är naturligt. Då är det föräldrarnas ansvar att sätta gränser, men vi måste också kräva att politiker tar sitt ansvar för att vända utvecklingen. Därför blir det så fel när knarkliberaler företräder rätten att knarka ihjäl sig.

Visst skall vi ha fri rörlighet, men den fria rörligheten skall inte utnyttjas för droger och kriminalitet. Därför är det ett steg i rätt riktning att EU-länderna nu har kommit överens om gemensamma straffsatser och gemensamma minimistraff för all slags narkotikaöverlåtelse och handel. Det är min fulla övertygelse att alla EU-länder måste visa en enad front i knarkfrågan. Många politiker verkar ha gett upp för de så kallade lättare drogerna och flera europeiska politiker torgför en försåtlig politik som enligt min mening bara kommer att leda till fler drogmissbrukare, ökad kriminalitet och större utrymme för de gigantiska knarksyndikaten. En tydlig och konsekvent politik är det enda som hjälper. Missbrukare skall få vård, men bruket måste bestraffas. Det är en chimär att tro att lite drogliberalism undanhåller ungdomar från tyngre droger.

Ingen fästning Europa

Europas öppenhet mot omvärlden är en av de viktiga framtidsfrågorna för unionen. Flyktingar som dör i sina försök att ta sig in i EU visar att Europa behöver en gemensam flykting- och asylpolitik som bygger på humanism och öppenhet. Enligt min åsikt förblir ett av de viktigaste målen inom området för rättsliga och inrikes frågor att inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem, grundat på en fullständig och absolut tillämpning av 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga status och på så sätt garantera att ingen skickas tillbaka till förföljelse. Europa och EU kan inte lösa all världens problem, men vi kan göra mycket mer än idag. Vi måste bekämpa fattigdomen i världen med med hjälp av såväl ökat bistånd som ökad frihandel. Detta skall färstås kombineras med en human flykting- och asylpolitik, som bygger på respekt och människovärde. Alla människor har rätt att söka en fristad inom EU. Dessutom måste EU öppna dörren för arbetskraftsinvandring. Det skulle lätta på trycket på asylpolitiken och samtidigt ge EU en chans att klara de tilltagande befolkningsproblemen

EU skall kämpa för mänskliga rättigheter

EU skall alltid försvara de mänskliga rättigheterna, i Kina, på Kuba eller var än de än kränks. Särskilt mycket kan EU göra för sina grannländer. Det märks tydligt vad gäller Östeuropa och Turkiet.

Vi måste också göra mer vad gäller Vitryssland, Europas sista diktatur. Journalister attackeras eller fängslas. Oppositionella försvinner. Tidningar som kritiserar president Lukasjenka tvingas stänga. EU har kritiserat Vitryssland vid åtskilliga tillfällen men vi måste göra mer. Den liberala gruppen i Europaparlamentet samarbetar också med oppositionen i Vittryssland.

I detta sammanhang skall man också komma ihåg hur viktigt det är att vi främjar ett mångfaldens Europa. Principen om alla människors lika värde är grundläggande för liberalerna. Jag har därför arbetat aktivt för att EU ska vara en union där alla människor känner sig hemma, där den enskilda individen har möjlighet att forma sitt liv som hon själv vill. Jag vill ha en union där människors könsidentitet respekteras och där kärlek och sexualitet mellan människor inte mäts eller vägs av någon annan än personerna själva. Oavsett om kärleken gäller två personer av samma kön eller mellan människor av olika kön så ska den alltid mötas av samma respekt och acceptans.

Jag vill även ha ett EU som bättre kan hantera de religiösa motsättningar som vi idag ser i Europa. Vi måste stå upp för den ökande antisemitism som breder ut sig och vara tydliga med att antisemitismen aldrig kan accepteras. Judehatet har spridit sig i Europa sedan starten av den andra intifadan 2000. Särskilt utsatta är judarna i Frankrike, där var tredje antisemitisk attack i världen utförs. Även i Sverige har antalet antijudiska aktiviteter ökat. Därför borde man ta initiativ till en kampanj mot antisemitismen inom EU. Det är hög tid att vi sätter stopp för dessa förföljelser.

Skydda Europas miljö!

Utsläpp och andra miljöproblem stannar inte vid några gränser. Därför behövs ett gränslöst samarbete för miljöns skull. Jag hävdar att EU har förutsättningar att bli världens effektivaste miljöorganisation. Med sin beslutsstruktur med bindande överstatliga beslut och möjligheter att ställa länder som ej följer reglerna till svars, har EU unika möjligheter att minska gränsöverskridande miljöproblem. Jag anser att EU skall driva en tuff miljöpolitik, där man med kraft motverkar förgiftning av vatten, luft och mark. Dessutom skall Europaparlamentet ha rätt till medbeslutande i frågor som rör miljöskatter och alla sådana beslut skall fattas genom majoritetsbeslut.

Genom att stärka unionens kapacitet att fatta överstatliga beslut inom miljöområdet kan vi begränsa utsläpp från transport- och energiproduktion. Genom global utsläppshandel med kvoter som fördelats solidariskt kan resursöverföring och effektivitet förenas. Genom frihandel ökar möjligheterna att lösa många stora miljöproblem. Frihandel leder till effektivare hushållning med resurser, höjer välfärden och skapar resurser för att lösa miljöproblem. EU måste omedelbart avskaffa sina tullar mot de fattigaste utvecklingsländerna.

I detta sammanhang anser jag att ökad kunskap, marknadsekonomi och konsumentstyre i kombination med en modern lagstiftning är kreativa och effektiva verktyg för att lösa miljöproblem och klara de ekologiska utmaningar vi står inför.

Ett EU som kännetecknas av delaktighet

För hela EU:s legitimitet är det förstås avgörande att Europas medborgare känner sig delaktiga, att besluten gynnar dem och att besluten fattas av personer som representerar dem i full öppenhet.

Det är otroligt viktigt att medborgarna känner att de har insyn i de beslut som fattas vid EU:s institutioner. Rådets sammanträden borde vara mycket öppnare än vad de är idag och handlingarna ska förstås vara tillgängliga för allmänheten. Dessutom måste det också göras mer för att öka öppenheten och insynen i ECB – för att stärka legitimiteten och för att ge ECB en bättre folklig förankring.

Sammanfattningsvis skall EU vara en union där medborgaren är i centrum och där människor känner att det europeiska samarbetet fungerar. För att uppnå detta mål krävs det att samarbetet utvecklas i rätt riktning. Vi har således många stora utmaningar som väntar oss:

• Upprättandet av medborgarens inre marknad. EU har ett fungerande ekonomiskt samarbete i form av den gemensamma marknaden, men medborgarens gemensamma marknad har inte utvecklats i samma takt. För att EU ska fungera lika bra för den enskilde medborgaren som det gör för det enskilda företaget måste medborgarnas inflytande inom den gemensamma marknaden öka.
• En reformerad jordbruks- och fiskepolitik. Målsättningen med politiken måste vara att gynna konsumenter, miljön, jordbrukare och fiskare i de fattiga länderna samt människor som lever på landsbygden och i små fiskesamhällen i Europa. 

• Införandet av en konstitution. EU samarbetet ska karaktäriseras av öppenhet där

det är tydligt vem som styr och hur det görs genom en författning som reglerar

maktdelningen mellan EU och medlemsstaterna.

• Ett större EU. Den första maj sker en historisk utvidgning av unionen. Detta är något som jag välkomnar och har arbetat aktivt för. Denna utvidgningsprocess får dock inte sluta här, utan jag vill se ett EU med många fler medlemsstater som till exempel Rumänien, Bulgarien, Turkiet, länderna på Balkan och Ukraina.