Publicerades i Norra Västerbotten den 16 april 2009
Finanssystemen är livsviktiga för välståndet
Världen genomlever nu den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget och vi svenskar är särskilt berörda då vårt välstånd grundas på export till andra länder. Den globala handeln är helt beroende av fungerande handelskrediter för att kunna fungera. Motorstoppet i kreditmaskineriet har därför fått kraftigt negativa effekter på handeln världen över. Därför är det centralt att framtidens finansiella system är en stödjande kraft för global handel och utveckling.
Lösningen på flera av de problem vi står inför återfinns till stor del i kapitalmarknadens funktionssätt eftersom krisens rötter i huvudsak återfinns där. Överbelåningen på den amerikanska bostadsmarknaden med undermåliga krediter, ompaketerade i komplicerade finansiella instrument samt ett överdrivet risktagande hos vissa banker utgjorde grogrunden för den kris vi nu ser. Köpsugna amerikaner lånade glatt av sparande kineser och den amerikanska centralbanken höll räntan låg. Sammanflätningen av världens finansiella system gjorde att problemen snabbt spred sig världen över.
Även inom EU har finanskrisen synliggjort brister i tillsynen av de finansiella systemen. Räddningsaktionen av Benelux-banken Fortis, som skulle administreras av tre nationella tillsynsmyndigheter, blev ett obehagligt exempel på precis hur knepigt det kan bli med en relativt integrerad finansmarknad med en knackig gränsöverskridande kontroll.
EU-kommissionens expertgrupp presenterade nyligen sitt förslag till hur EU-ländernas övervakning av de finansiella marknaderna bör förändras. Kärnan i förslaget, vilket utgjorde EU-ländernas ståndpunkt vid G20-mötet i London, är att de nationella övervakningsmyndigheterna kvarstår men att samordning och gemensamma spelregler måste utvecklas. Förslaget förutsätter inte några omfattande förändringar i EU:s legala och institutionella ramverk, vilket är en fördel för att snabbt kunna få på plats lösningar som förbättrar hur systemen fungerar.
I förslaget får ECB en viktig roll att samordna och övervaka de finansiella marknaderna. Därför är det alltmer olyckligt att Sverige står utanför EMU och inte har någon representant i ECB:s ledning.
Det finns flera viktiga avvägningar att ta ställning till i expertgruppens förslag. Gemensamma spelregler på de finansiella marknaderna ger en mer välfungerande inre marknad och bättre konkurrens. Det är också uppenbart att det funnits luckor i de befintliga reglerverken som gjort att viktiga finansiella aktiviteter inte övervakats eller kontrollerats på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt kan behoven av reglering se olika ut i olika länder och mer reglering betyder inte alltid bättre reglering. De samhällsekonomiska vinsterna måste alltid vägas mot de kostnader som ett mer omfattande regelverk ger upphov till.
Det är viktigt att förtroendet för Europas banksystem snabbt återupprättas, både för att skapa goda förutsättningar för EU-ländernas ekonomiska återhämtning och för att få fart på den globala handeln som ett medel för utveckling och välstånd i världen. Fortsatta steg mot bättre fungerande tillsyn bör sjösättas omgående. Nu är det upp till kommissionen att arbeta vidare med expertgruppens förslag, sedan blir det ministerrådet och parlamentets tur att ta ställning och slå fast förändringarna. Att uppnå ett tätare samarbete och bättre regleringar inom EU kommer att ta både tid och gemensamma krafter. I det arbetet ska Sverige vara en aktiv part.
Olle Schmidt (FP)
EU-parlamentariker