Publicerad i SvD, 2009-04-22
Krisen stärker argumenten för euron
Majoriteten i Sverige är för euron som valuta visar en Sifo-undersökning beställd av SVT (19/4). Omsvängningen är unik. Den omedelbara anledningen är rimligen att Europa har drabbats hårt av den globala konjunkturnedgången och att det svenska utanförskapet uppfattas som otryggt och en ekonomisk belastning.
Nya sifferuppgifterstyrker detta. EU:s statistikmyndighet Eurostat (16/4) har släppt data som visar att den svenska industriproduktionen i februari 2009 hade minskat med 20,3 procent jämfört samma månad 2008.
Krisen har faktiskt drabbat Sverige hårdare än övriga EU-länder. Den genomsnittliga produktionsminskningen för hela EU:s industrisektor var nämligen ”bara” 17,5 procent. Sverige har även drabbats hårdare än euroländerna. I dessa – huvudsakligen Västeuropa – minskade industriproduktionen med 18,4 procent under samma tid.
Vi vet att svensk ekonomi är ovanligt exportberoende. Eurostats nya siffror indikerar dessutom att Sveriges export främst är inriktad på varor vars efterfrågan fallit mest. Industriproduktionen i hela EU för industri- och kapitalvaror, där den svenska exporten är särskilt tung, har nämligen fallit med nära 24 procent det senaste året.
En ytterligare förklaring är sannolikt att osäkerheten för svenska företag har ökat mer än för konkurrenterna i euroområdet. Förutom krisen dras svenska företag genom euro-utanförskapet av en extra osäkerhet om hur mycket de i slutändan får betalt för sina varor och tjänster fakturerade i euro.
På sina håll i näringslivet, regeringskansliet och facket anser man att Sverige i krisen drar fördel av den flytande växelkursen. Statistiken ger dock inget stöd åt euro-utanförskapets anhängare. Tvärtom indikerar här refererad statistik att den kraftiga valutakursförsvagningen hittills inte har haft någon märkbar skyddande effekt på svensk industriproduktion eller sysselsättning.
Finland har en industristruktur som liknar den svenska och konkurrerar på samma marknader, men har euron som valuta. Nedgången i den finska industriproduktionen under det senaste året har faktiskt varit något mindre än nedgången i Sverige – trots att finsk export inte ”dopats” av undervärderad valuta. Enligt OECD:s färska konjunkturindikatorer har Finland dessutom ett nu något bättre konjunkturläge än Sverige (februari 2009).
Slutsats: Sveriges euro-utanförskap har inte inneburit skydd för vår industri eller sysselsättning. Krisen stärker argumenten för svenskt eurointräde. Det viktiga är att inträdesbeslutet nu tas – inte hur det tas. Ju förr dess bättre, är Folkpartiets krav.
Olle Schmidt
Carl B Hamilton