Artikel i Helsingborgs dagblad 2004-05-04
Olle Schmidt:
Utvidgningen av EU
Vi beskådar historien i vardande. Utvidgningen av den Europeiska Unionen är en milstolpe i den grundläggande mänskliga längtan efter tillhörighet. Men att tro att utvidgningen i sig kommer att lösa alla de problem unionens medlemmar har idag och de man i framtiden kommer tvingas ta itu med, är naivt. Utvidgningen är inget självändamål. En inledande växtvärk är att räkna med.
De gamla medlemsländerna kommer att få finna sig i att utmanas av de nya – en process man är tvungen att ta itu med utan att för den sakens skull, som socialdemokraterna, se de tio nya medlemsländerna som besvärande. För de problem de nationerna idag har, är ju delvis en konsekvens av att man fram till nu varit utanför gemenskapen! Den påtvingade tillhörighet man fann sig tvungen att axla under kommunismens ok präglar fortfarande folkminnena. Samtidigt finns det en enorm kämpaglöd som man tidvis kan sakna från de nuvarande medlemsländerna.
Tillsammans får vi nu se framtiden an. Vår tids stora frågor finns fortfarande kvar, samt en hel del nya i horisonten. Tillsammans måste vi fortsätta bekämpa den internationella terrorismen. Den gränsöverskridande brottsligheten med sin förnedrande kvinnosyn och sin cyniska narkotikahandel måste utrotas. Hand i hand måste vi sätta press på parterna i Mellanösternkonflikten och i en enad gemenskap måste vi tackla våra barns allra största utmaning i form av åtgärder som bevarar och förbättrar vår ekosfär och som tillåter alternativa energiformer till vårt beroende av oljan, och där frågan om kärnkraften givetvis måste placeras högst upp på den globala dagordningen.
En andra utvidgning kan redan skönjas, med Turkiet som trycker på. Och efter det – Balkan-länderna vars nationalism efter en nödvändig självrannsakning efter 1990-talets krig och folkmord oundvikligen kommer få se sig krossad av de ungas längtan efter sitt rättmätiga deltagande i Europa; och ett Ryssland som trots reformer är svagt och måhända lider av ett demokratiskt underskott – alla dessa kommer vi troligen en dag få se som medlemmar i den Europeiska Unionen.
Och om redan ett par år måste vi vara beredda på att bistå den nu efter EU-modell växande Afrikanska Unionen som nu tar sina första stapplande steg, en spännande utveckling som har fördelen att kunna arbeta kring alla de misstag EG/EU gjorde under sina första år. Indien, som defacto är världens till folkmängden största demokrati, kommer bli allt mer framträdande i världsekonomin och kommunistdiktaturen Kina som via sina liberaliseringar av sin omvärldskontakt och utökandet av sina speciella ekonomiska zoner tillsynes verkar urholka sin kommunistiska doktrin – alla är de lika mycket konkurrenter som globala partners i en värld som inte liknar någon tidigare.
Trots alla de svåra stigar som måste vandras och de tuffa beslut som måste tas, ser jag en ljus framtid. För mitt i allt detta kommer Sverige att inse, att vi faktiskt är en del av en större helhet och att det inte är möjligt att fortsätta vara utanför samarbete efter samarbete. Det är en helhet som skulle ha varit totalt omöjlig och helt otänkbar endast för ett tiotal år sedan. Och om ett flertal länder som varit kuvade och isolerade endast efter ett decennium nu fullt ut deltar i ett internationellt samarbete – var kommer vi vara om ytterligare ett tiotal år? Tanken är hisnande!
Olle Schmidt (fp)
Europaparlamentariker