Eurons framtid är den viktigaste frågan för EU att ta itu med. Vi tror fortfarande på eurosamarbetet och på att Europa kommer att gå stärkt ur krisen. Vi vill lyfta fram den nedtystade euro frågan i den svenska valdebatten. Därför arrangerar den liberala partigruppen i Europarlamentet en serie seminarier, med start i dag i Stockholm, om euron och finanskrisen.
Eurosamarbetet ger förutsättningar för att hålla spendersamma politiker i schack och därmed möjlighet att garantera europeisk ekonomisk stabilitet. Ekonomikommissionär Olli Rehn skrev i torsdags att den offentliga skuldkrisen, och Greklands situation, har blottat systemiska svagheter i EU:s ekonomiska styrning och att vi måste komma till rätta med svagheterna i systemet (DI Debatt 26/8).
Vi håller med. Det ekonomiska samarbetet behöver stärkas och förbättras. Att så sker är viktigt också för Sverige. Vår framtid hänger nära samman med utvecklingen i övriga Europa.
Olli Rehn lägger i slutet av september att lägga fram ett lagstiftningspaket med en reform av den ekonomiska styrningen i Europa. Som liberaler välkomnar vi Olli Rehns initiativ. Men de senaste månaderna visar tydligt att Sverige, eftersom vi inte har euron, inte får vara med när de viktiga besluten fattas. När kriser uppstår och det krävs snabb handling, är det euroländernas finansministrar som gör upp om åtgärderna. Det visade sig också när eurogruppens finansministrar beslutade om utformningen av räddningspaketet till Grekland.
De närmaste åren går allt fler av våra grannar över till euron. Vid årsskiftet är det Estlands tur att byta till euron. Eurogruppen är ett dominerande maktcentrum. Under de kommande fyra åren står Lettland och Litauen på kö, liksom Polen och Danmark. Vi ser med oro på en situation om några år där Sverige är det enda EU-landet i Nordeuropa som inte har euron som valuta. Den akuta krisen väcker frågan om hur EU ska hantera eventuella liknande kriser i framtiden.
Vi ser ett behov av åtgärder på tre nivåer:
- Stabilitets- och tillväxtpaktens efterlydnad måste återställas. Tänderna måste vässas. Stater som bryter mot pakten ska mista sin rösträtt om budgetunderskott och beslut om krisåtgärder och dessutom riskera indragna EU-medel från jordbruks-, struktur- och sammanhållningsfonderna.
- Euroområdet måste utveckla en mekanism som automatiskt slår till i krissituationer. Det ska inte göras någon bail-out. Att mobilisera internationella valutafonden, IMF, är bra och vi stöder förslaget att IMF ska delta som partner i räddningsaktioner med IMF:s tekniska expertis och årtionden av erfarenhet. Ekonomiskt stöd till ett medlemsland i kris kan innebära att ett mottagarland, åtminstone tillfälligt, kan bli tvunget att ge upp en del av sin (missbrukade) suveränitet i skatte-, och lönepolitik, arbetsmarknadsfrågor, social trygghet etcetera. De skadliga effekterna på grannarnaav vårdlös ekonomisk politik kan inte bara förlåtas utan måste åtgärdas. Det ska inte uteslutas att borgenärer kan bli tvungna att
acceptera skuldavskrivningar.
- Till paktens kriterier ska läggas nya regler om åtgärder mot finansiell instabilitet och förebyggande åtgärder mot gränsöverskridande bankkriser. Sveriges regering behövs för att driva på för striktare europeiska regler. Vi har viktiga bidrag att ge till exempel för att kraven och reglerna ska bli tillräckligt strikta i det förslag till europeiskt komplement till Internationella valutafonden, IMF, som nu bereds. Sverige och Norden har här viktiga
erfarenheter att bidra med.
Europasamarbetet handlar i grunden om solidaritet och om ett gemensamt ansvar för Europa. Fortfarande bär vår kontinent på minnet av nationalismens fasor. Därför har de fel, som tror att eurons problem kommer att splittra EU. Tvärtom. Grekland lämnas inte därhän.
De politiska partierna har en skyldighet att vara tydliga mot sina väljare inför valet om hur de ställer sig till en framtida folkomröstning. Folkpartiet ger väljarna tydliga besked. En röst på Folkpartiet innebär att vi fortsätter arbetet för en ny folkomröstning under nästa mandatperiod. Kampanjen måste den här gången fokusera på sakfrågan och de mycket starka argumenten för ett svenskt medlemskap, snarare än på utdelning av diverse kampanj prylar.
Vi ser tre alternativa datum för en ny folkomröstning: under 2013, i samband med Europaparlamentsvalet 2014 eller vid riksdagsvalet 2014.
Wolf Klinz, Europaparlamentariker för tyska FDP
Carl B Hamilton, Riksdagsledamot (FP)
Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP)