Anförande angående direktivet om sanktioner mot arbetsgivare

Strasbourg 2009-02-03

Talman, Kommissionär

Vi vet att alltfler människor gömmer sig inom EU:s gränser. Vi vet att EU i en nära framtid behöver en ökande arbetsinvandring.

Vi vet också att varje vecka försöker tusentals människor söka sig till ett bättre liv i Europa.

Många av dem dör på sin väg till EU.

Vi vet att många av de papperslösa utnyttjas och lever under miserabla förhållanden.

Dessa förhållanden är ovärdigt EU.

Bland de universella värden som EU vill sprida över världen handlar om allas rätt till ett värdigt liv.

Här finns en skamlig paradox.

Att EU får en gemensam asyl-och migrationspolitik är en rimlig ordning. Men det får inte betyda att de länder som vill ha hårdare tag och på olika sätt vill jaga människor får bestämma. Då kommer möjligheterna till ett anständigt liv i Europa att minska.

Samtidigt är det rimligt att förslagna arbetsgivare som utnyttjar människor i beroende ställning vet att straff och sanktioner kan utdömas - och det över hela EU.

Men ställer man alltför stränga krav på arbetsgivaren riskerar förhållandena för de papperslösa bli värre - inte bättre. I förlängningen kunde därför Kommissionens ursprungliga förslag leda till att invandrare rent allmänt kommer att få svårt att få anställning.

Talman,

Detta är en svår balansgång. Jag kan känna sympati för Catanias resonemang i reservationen. Kompromissen är dock ett steg i rätt riktning, även om jag har synpunkter på bl a omfattningen av arbetsgivarens rapporteringsskyldigheter.

Men detta är ett minimi-direktiv som ger medlemsländerna utrymme för egna beslut.

Tack.