Goda resultat i skolan kräver behöriga lärare

 

Rapport efter rapport säger att resultaten i svenska skolan försämras, särskilt i förhållande till andra länder. Bara nio av tio elever som gått i den svenska, kommunala skolan är godkända i svenska, engelska och matematik och når därmed behörighet till gymnasieskolan. En av fyra grundskoleelever saknar betyg i ett eller flera ämnen. Resultaten från gymnasieskolan är inte heller bra. Av dagens 20-åringar är det mindre än två tredjedelar som når gymnasieskolans mål. Detta är alldeles för svaga resultat för ett land som ska konkurrera med kunskap i en allt mer globaliserad värld.

Innan jul kom beskedet att socialdemokraterna inte lyckas presentera ett förslag till ny skollag. Efter sju års arbete har nu deras förhandlingar med vänstern och miljöpartiet brutit samman. Detta misslyckande får allvarliga konsekvenser för hela skolväsendet och för alla de barn som där ska inhämta nödvändiga kunskaper. En ny skollag behövs bland annat för att förtydliga skolans mål, skapa trygghet och studiero samt klargöra vad som krävs av lärarna för att anses vara behöriga att undervisa.

Skolåret 2004/05 saknade var femte lärare i grundskolan och gymnasiet behörighet - de hade alltså inte examen från lärarutbildningen. Andelen obehöriga lärare har ökat kraftig de senaste tio åren. Dessutom är det vanligt att lärare som har lärarutbildning undervisar i ämnen i vilka de saknar ämnesutbildning. Skolverkets statistik visar att år 2002 saknade var tredje lärare som undervisade i basämnena svenska, engelska och matematik under grundskolans senare år en lärarexamen inriktad mot dessa ämnen. Notera att det är just i dessa ämnen en elev måste vara godkänd för att kunna påbörja en gymnasieutbildning.

Av skollagen framgår att lärare i skolan ska ha utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Det stora tolkningsutrymmet leder till att kommunerna för att spara pengar tillsvidareanställer personer utan lärarutbildning och att redan anställda lärare med lärarexamen undervisar i ämnen som inte motsvarar deras inriktning ämnesmässigt.  I förlängningen innebär detta att kvalitén i skolan äventyras och att elevernas resultat försämras. Dessutom riskerar landets skolelever inte få likvärdig utbildning.

Folkpartiet har föreslagit, för att undvika denna situation, att behörighetsbegreppet ska skärpas i lagstiftningen så att både pedagogisk behörighet och ämnesbehörighet ska krävas för att en lärare ska anses behörig och att det ska införas en auktorisation inom läraryrket. De lärare som i dag saknar behörighet bör fortbildas. Folkpartiet har därför anslagit en miljard kronor per år de närmaste åren för att fortbilda lärare. Vad ska skolministern Ibrahim Baylan göra? I dagsläget är det oklart. Troligen kommer han lappa och laga med sina vänsterpartners eller så gör han ingenting. Den som önskar få ordning på svensk skola och se en presentation i närtid av en skollag som råder bot på stora problem i dagens skola gör bäst i att se sig om efter att annat politiskt alternativ.

Vi folkpartister anser att det är viktigt att ställa krav på lärare och elever. Att ställa krav är att bry sig på riktigt. Då höjs statusen på läraryrket och barnen och Sverige får en bättre framtid.

Karin Granbom
Riksdagsledamot (fp)