Publicerad Kvällsposten
Alla de senaste krigen har uppmärksammat världen på de stora humanitära problem som orsakas av klustervapen. I Kosovo, Afghanistan, Irak och förra året också i Libanon så spreds klusterbombernas ”substridsdelar” över stora områden.
Spridningen gör det svårt att begränsa attacken till militära mål och risken är därför stor att civila människor träffas i anfallet. Dessutom är det många substridsdelar som inte exploderar som avsett när de träffar marken utan i stället blir liggande kvar som så kallade blindgångare, vilket fortsätter att döda och lemlästa civilbefolkning långt efter krigens slut.
Förra årets krig i Libanon där klustervapen användes gjorde att frågan återigen aktualiserades. Även moderna klustervapen användes. Bland annat användes en substridsdel som även Norge har och som enligt de tester som utförts skulle ge mindre än en procent blindgångare. Men när samma ammunition användes i Libanon gav de upp till 15 procents blindgångare.
Den internationella opinionen mot klusterbomber har växt. Europaparlamentet antog en resolution den 25 oktober där man kräver att all användning av klustervapen stoppas. Likaså uppmanade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon den 7 november världens länder att omedelbart ta nationella beslut om att upphöra med all användning av klustervapen. Flera Nato-länder som Norge och Ungern har antagit nationella moratorier mot klustervapen. Längst har Belgien gått som helt har förbjudit klustervapen.
Norge leder den så kallade ”Osloprocessen” syftande till en internationell konvention mot klustervapen. Till denna process har redan 84 stater anslutit sig, däribland också Sverige. Men Sverige har fortfarande en typ av klustervapen kvar. Bombkapsel 90 (BK90) som släpps från Jas 39 Gripen. Bombkapseln kan innehålla upp till 72 substridsdelar som skjuts ut över ett område på 250 x 400 meter.
Vid användning skulle BK90 kunna orsaka humanitär skada, dels på grund av det stora spridningsområdet, dels för att minst en procent av substridsdelarna blir liggande kvar som blindgångare.
Vi välkomnar därför att förre försvarsministern, Mikael Odenberg, den 22 december förra året deklarerade att klustervapnet BK90 inte kommer att användas i en svensk internationell insats.
Sverige skaffade BK90 under kalla kriget för att försvara Sverige mot en militär invasion. Men dagens krig bedrivs på helt andra sätt och klustervapen har i praktiken aldrig använts för dess ursprungliga syfte.
Det råder i dag en total politisk enighet om att det inte föreligger något hot om militär invasion av Sverige inom överskådlig tid. För dem som tror på ett nytt invasionshot finns redan alternativ.
Vi som har skrivit denna artikel är inte alltid eniga i vår syn på försvarets uppgifter och på det önskvärda i nyanskaffningen av försvarsmateriel. Vad vi dock är eniga om är att den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen innebär att Sverige utan att äventyra sin säkerhet kan avskaffa BK90 och införa ett svenskt förbud mot klustervapen.
Det skulle ge Sverige möjlighet att med trovärdighet verka för ett globalt förbud av dessa vapen och att Sverige kan underteckna en Oslo-konvention mot klustervapen under 2008.
Allan Widman
försvarspolitisk talesman (fp)
Anna Ek
ordförande, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen