Permafrosten, den eviga tjälen, tinar på grund av temperaturökningen som är fyra gånger högre än den globala ökningen. Växthusgaser i atmosfären kommer att fördubblas när det infrusna kolet frigörs.
Uppgifter om en revidering av beräkningen av havsytans höjning på grund av issmältningen på Grönland, från 4 dm till 1 meter år 2100 är en ordentlig varningsklocka. Konsekvenserna kan bli enorma på många områden runt vårt jordklot.
Arktis har dessutom blivit en slutstation för gifter från hela jordklotet, via luft- och vattenströmmar. Kvicksilver, PCB och bromerade flamskyddsmedel är några exempel på gifter som drabbar såväl människor som djur. Gifters lagring i fett och den arktiska befolkningens matvanor bidrar till allvarligt höga halter.
Under den kommande veckan tar Sverige, och Carl Bildt ,över ordförandeskapet för Arktiska Rådet. Vår unika möjlighet ligger i att vi inte har egenintresse att bevaka vad gäller utvinning av framförallt olja och gas i området liksom vår polarforskningshistoria , stora internationella intresse och erfarenhet i samband med globala förhandlingar samt omvittnat stora miljö/klimatengagemang.
Aldrig tidigare kommer Arktiska rådet bestående av de åtta arktiska staternas utrikesministrar samt urbefolkningens representanter – att ha en lika avgörande betydelse som under de kommande svenska ordförandeskapsåren.
Farhågan som finns att kapplöpning kring utvinning av naturresurserna, oljekatastrof i ett av världens mest känsliga havsområde samt dramatiskt ökade transporter, som redan nu uppgår till 6000 fartyg, på grund av nya rutter och ökade oljetransporter måste hanteras med stöd av internationella avtal. 10 procent av världens olja och 25 procent av världens naturgas kommer från Arktis. Bedömningen görs att det finns stora outnyttjade källor som kan bli åtkomliga i takt med smältande isar.
Det krävs ett verkligt statsmannaskap att säkerställa en hållbar utveckling i Arktis, skydd av Arktis ömtåliga områden och att på allvar lyfta in den mänskliga dimensionen samt påminna om den ”fredens zon” som en gång förespråkades från ryskt håll genom Gorbatjovs Murmansktal 1987.
En nyligen antagen Barentsöverenskommelse mellan Norge- Ryssland visar att tvister kan lösas på ett fredligt sätt.
Utöver gemensamma överenskommelse krävs att gemensamma forsknings- och utvärderingsinsatser, tuffa säkerhetskrav på fartyg samt gemensamma räddningsorganisationer genomförs och snabbt kommer på plats. Vi får inte riskera att ett av världens mest sköra ekosystem rubbas. Skall detta klaras krävs samarbete för att bevara ekosystemen istället för ohållbar exploatering av naturresurserna.
Från och med denna vecka ligger Arktis framtid i Sveriges händer.
För första gången någonsin presenterar Sverige en Arktisk strategi. Det är välkommet och viktigt med en strategi där Sverige tydligt presenterar våra prioriteringar som handlar om klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen.
Att minska utsläpp av växthusgaser, där fossila bränslen är den största källan, kommer att vara helt nödvändigt, där konsekvensen i form av uppvärmningen dessutom medför ytterligare växthusgasutsläpp, i form av metan.
Viktigt är också att få till stånd en dramatisk minskning av utsläpp av sot där ett vedeldningsstopp mycket snabbt skulle ge ett positivt resultat. En global konvention för att kraftigt begränsa utsläpp av kvicksilver är också nödvändigt och kan bli en fortsättning av det framgångsrika svenska arbetet för ett kvicksilverförbud inom EU.
En hållbar utveckling av Arktis måste också enligt min mening innebära att ett antal marina reservat snarast inrättas i Arktis, det sköraste av alla ekosystem vi har på jorden.
Anita Brodén, Riksdagsledamot, miljöpolitisk talesperson för Folkpartiet samt ledamot av Nordiska rådets Arktiska kommitté