Publicerad i ATL, 15:e november 2011
Folkpartiet hade nyligen landsmöte där ett viktigt beslut togs om en tydlig koppling mellan jordbruk, miljö och klimat i EU:s framtida jordbrukspolitik.
Det krävs inte många minuters resa från storstäderna Stockholm och Bryssel eller för den delen Paris för att se och förstå de gröna näringarnas betydelse. Öppna landskap, levande bygder och en oftast rik biologisk mångfald kan vi uppleva tack vare det arbete som utförts av bonden och de betande djuren under många generationer.
Vi möter idag mycket stora utmaningar i form av klimatförändringar och den pågående förlusten av biologisk mångfald. Jordbruket är en av de främsta källorna till utsläpp av de farligaste växthusgaserna dikväveoxid och metan, samtidigt som det är en av de sektorer som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Jordbruket är – tillsammans med skogsbruket – också ett av de viktigaste redskapen för att aktivt kunna minska utsläppen och den globala uppvärmningen.
Befolkningsökningen ger ytterligare en utmaning. Vi är redan sju miljarder människor på klotet och väntas enligt FN:s beräkningar vara 10-11 miljarder om 35 år. Detta innebär att livsmedelsproduktionen nära nog måste dubbleras.
För att klara framtidens försörjning krävs det att vi producerar mer matråvaror – med mindre land, mindre vatten, mindre energi och en mindre mängd kemikalier. Kraftigt ökade forsknings- och utvecklingsinsatser behövs för långsiktigt hållbara produktions- och energilösningar i EU men också globalt. Det är en mängd frågor kvar att lösa. Därför bör EU:s jordbrukspolitik för åren 2014-2020 stödja utveckling av hållbara produktionssystem och tillämpning av de senaste forskningsresultaten.
Sverige måste nu ta chansen att på alla fronter medverka i utformningen av EU:s jordbrukspolitik i de kommande förhandlingarna. Vi kan inte fokusera enbart på budgetens storlek. Vi måste framför allt satsa på själva innehållet.
Anita Brodén, riksdagsledamot (FP)
Marit Paulsen, europaparlamentariker (FP)