Bäste läsare
Mellan hägg och syren
Istället för att vara täckt av snö ligger nu hela Gräfsnäsparken inbäddad i ett vitsippstäcke. Den allra mest fantastiska tiden är nu.
Tiden mellan hägg och syren. Vitsippstiden i Gräfsnäs.
När äppelblommorna i trädgården slår ut har jag många gånger velat stanna tiden, hinna njuta.
När vi i vår generation talar om att hinna njuta utgår vi från att naturen med all sin skönhet och rikedom alltid skall finnas oförstörd, det är bara upp till oss om vi tar oss tid att se och uppleva den. De senaste årens forskarrapporter har ändå tydligt signalerat att det dessvärre inte är något att ta för givet om vi inte gör stora ansträngningar för att hejda de ökande utsläppen av växthusgaser.
Denna vinter och vår har mitt arbete till stora delar handlat om miljö- klimat och energifrågorna. På skolor, vid seminarier, i utskott och kammardebatter men också i samband med arbetet i nordiska rådet och i möten med delegationer från andra länder.
Det pågår nu dessutom ett febrilt förberedelsearbete i Regeringen hur man skall lägga upp EU-ordförandeskapet och hur man skall lyckas med konststycket att i december 2009 lotsa hela världens ledare fram till ett tufft, nödvändigt och bindande klimatavtal.
Oron handlar om hur USA efter valet skall hinna arbeta fram sin ståndpunkt, möjligen beroende på vem som blir president, men givetvis också hur villiga Kina och Indien är att teckna bindande avtal.
Det talas alltmer om ekosystemtjänster. Ekonomer har försökt räkna ut hur mycket det skulle kosta om naturens gratistjänster skulle utföras av människohänder och betald arbetskraft. Det är delvis en hypotetisk fråga då långt ifrån alla naturens tjänster låter sig göras av människohänder. Rening av allt vattnet genom jord och sandlager, eller genom musslors försorg. Pollinering för växtlighet, frukter, bär och grönsaker, regnets bevattning, förmultningens gödning och djurs och vindens hjälp att vara såningsmän.
I delar av Kina har faktiskt insekterna försvunnit och människor pollinerar med vippor för att det skall kunna bli frukt.
Vad har då ekonomerna kommit fram till? Jo den helt ofattbara summan 33 triljoner dollar.årligen.
Så visst har vi naturen att tacka för mycket!
Jag har under vintern och våren, mycket med tanke på dessa frågor, rest runt i landet en hel del för att studera och samtala kring förnybar energi, havsfrågor, biologisk mångfald och internationellt arbete.
Så många engagerade människor det finns! Enskilda, forskare, entreprenörer och företagare.
Det ger mig tillsammans med den ökade medvetenheten hos världens ledare stort hopp och framtidstro.
Under våren har jag fått nöjet att ta emot och guida några från hembygden. Det är alltid lika roligt.
Senast var det den härliga klassen från Farkosten i Alingsås. Väl förberedda ställde de sina frågor om mitt arbete och hur det fungerar i riksdagen, men också lite mer personliga frågor om min familj och hur mycket jag tjänar.
Vid sådana tillfällen när jag får möjlighet att möta olika skolklasser kan jag känna en längtan tillbaka till min tid som lärare. Vilken förmån att få medverka till barns och ungdomars utveckling ! Det värmer när jag möter mina tidigare elever och jag gläds när jag hör att de hittat sina vägar och trivs med livet.
Barnen och ungdomarna är ju allas vår framtid, de måste få känna trygghet i att vi vuxna tar vårt vuxenansvar, bekämpar hot som handlar om klimat, våld och ofred och ger dem hopp om en ljusnande framtid..
Med vårhälsningar
Anita Brodén, riksdagsledamot för Fp