Publicerad på DN debatt den 13 oktober 2009
Äldre kvinnor med cancer ska inte behöva dö i onödan
Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna för kvinnor i Sverige. Var nionde kvinna kommer att drabbas. Dessutom drabbas allt fler. Jämfört med 1970-talet är bröstcancer nästan dubbelt så vanligt i dag. Det är en mycket oroande utveckling.
En viktig förklaring till ökningen är att vi blir allt äldre. Medianåldern för att drabbas av bröstcancer är i dag drygt 60 år, och risken ökar med åldern. Nära hälften av alla kvinnor som drabbas är över 65 år.
En snabbt stigande andel av befolkningen över 65 år kommer, med rätta, inte att finna sig i att få sämre vård än sina grannar, vänner och barn. De senaste decennierna har dödligheten i bröstcancer sjunkit i alla åldersgrupper upp till 70 år. För kvinnor mellan 70 och 79 år ligger den på ungefär samma nivå. För kvinnor över 80 år har dödligheten ökat.
Att detta tillåts ske är helt oacceptabelt. Vi är en grupp som har olika erfarenheter och perspektiv, men vi delar den bestämda uppfattningen att människor inte har ett bäst före-datum. Äldre människor ska inte behöva dö av cancer i onödan, för att de blivit för gamla för att förtjäna vård av tillräcklig kvalitet.
Bröstcancervården präglas av en anmärkningsvärd åldersdiskriminering. Kvinnor över 65 underbehandlas oftare på grund av mindre kunskap om den äldre kvinnans bröstcancer. Det leder till mindre intensiv behandling och därmed sämre överlevnad. Äldre kvinnor erbjuds mer sällan strålbehandling, cytostatikabehandling och bröstbevarande kirurgi, utan att skillnaden går att förklara med skillnader i tumörerna. En svensk studie visar att 86 procent av kvinnor i åldern 50-69 år överlever bröstcancer, men bara 64 procent av kvinnor 75-79 år. Om man korrigerar för när cancern upptäcktes, och vilken behandling som då sattes in, försvinner skillnaden. Med andra ord: om de äldre patienterna behandlats på samma sätt som de yngre hade 34 procent fler överlevt.
En viktig förklaring till under- och felbehandlingen av äldre bröstcancerpatienter är bristen på relevant kunskap. Det sker nästan ingen forskning på äldre kvinnor; trots att nästan hälften av kvinnorna med bröstcancer är över 65 år, utgör de endast 9 procent av dem som inkluderas i kliniska studier. På så sätt får hälften av alla bröstcancerpatienter en behandling som inte är utprövad för dem.
Många vet inte att äldre kvinnor klarar av en behandling även i hög ålder. Däremot vet vi att bröstkirurgi räknas som lågriskkirurgi. Ålder ökar inte risken för komplikationer. Äldre förefaller också tolerera strålbehandling lika bra som yngre. När det gäller cytostatikabehandling ökar visserligen risken för allvarliga biverkningar med stigande ålder, men äldre kvinnor med gott allmäntillstånd klarar cytostatika nästan lika bra som yngre kvinnor. Det finns definitivt inte vetenskapligt stöd för den avsevärt lägre graden av cytostatikabehandling bland äldre. Det behövs bättre forskning och individuellt anpassade vårdinsatser.
Vi vet också att chansen att överleva är mycket bättre om cancern upptäcks tidigt. Det är därför kvinnor regelbundet kallas till mammografiundersökning. Det upptäcks ungefär fem fall av cancer på 1 000 mammografiundersökta kvinnor, och i regel kan diagnosen ställas betydligt tidigare än om kvinnan väntat tills hon själv identifierat en knöl i bröstet. Det råder inget tvivel om att de regelbundna kontrollerna har räddat tusentals kvinnoliv. Risken att dö i bröstcancer minskar med 30 procent för dem som deltagit i mammografiscreening.
Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor i åldern 40-74 regelbundet kallas till mammografi. Det är anmärkningsvärt att flera landsting struntar i rekommendationen och sätter stopp för undersökningarna betydligt tidigare. I Stockholm, till exempel, kallas inte kvinnor efter att de fyllt 70 år.
Färsk statistik från Skaraborg visar att undersökning av äldre kan rädda liv. Under fem månader, från 1 februari till 31 juli 2009, mammografiundersöktes 2 213 kvinnor i åldern 70-74 år i Skaraborg. Hos 14 av dem upptäcktes bröstcancer. Det motsvarar ungefär 6,3 kvinnor per 1 000. Dessa 14 kvinnor hade turen att bo i ett landsting som sedan i år följer Socialstyrelsens rekommendation, i flera andra landsting hade cancern gått obemärkt förbi ytterligare en tid. Den tiden kan utgöra skillnaden mellan liv och död.
Det är fullt möjligt att förbättra diagnostiken, behandlingen och överlevnaden för äldre kvinnor med bröstcancer. Det handlar om politisk vilja och ett grundläggande vägval i vården. Antingen bestämmer sig ansvariga politiker för att äldre kvinnor helt enkelt inte förtjänar vård om de drabbas av cancer, eller så bestämmer de sig för att ge äldre kvinnor samma vård som alla andra. Det förutsätter en rad förändringar:
1. Kvinnor över 65 år måste inkluderas i kliniska studier. Forskningen måste ta hänsyn till att hälften av dem som drabbas av bröstcancer är över 65 år. Det behövs dessutom speciella studier med fokus på kvinnor över 65 år.
2. Bort med övre åldersgränser vid val av behandling. Övre åldersgränser är nyligen borttagna men lever kvar i praxis. Det är ovärdigt av ett välfärdssamhälle att godtyckligt avgöra vilka cancerpatienter som förtjänar vård och vilka som får vara utan, i synnerhet med ett så trubbigt instrument som ålder. Bedöm varje kvinna unikt - oavsett ålder.
3. Bröstbevarande kirurgi bör erbjudas som förstahandsalternativ även för äldre kvinnor. Känslan av att få sin kropp återställd så gott det går, upphör inte vid någon kronologisk brytpunkt.
Under oktober pågår den årliga Rosa Bandet-kampanjen, som syftar till att öka kännedomen om bröstcancer och samla in pengar till fortsatt forskning. I år vill vi fästa särskild uppmärksamhet vid äldre kvinnors situation. Vi kan inte stilla se på när dödligheten i en behandlingsbar sjukdom ökar i en växande men lågprioriterad åldersgrupp. Även äldre kvinnor med bröstcancer måste få rätt behandling i tid.
Ursula Tengelin, generalsekreterare Cancerfonden
Elisabet Lidbrink, överläkare bröstmottagningen Radiumhemmet, styrelseledamot Cancerfonden
Barbro Westerholm, riksdagsledamot och ledamot av statens medicinsketiska råd, ambassadör för Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj
Yvonne Ingman, vice vd Svensk Handel, ambassadör för Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj
Irma Fredriksson, bröstcancerforskare Karolinska Universitetssjukhuset, ambassadör för Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj
Carina Lundberg Markow, ägaransvarig Folksam, ambassadör för Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj
Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten, ambassadör för Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj
Gert Wingårdh, arkitekt, ambassadör för Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj
Isabelita Berlin, mammografiansvarig Skaraborgs län
Ingrid Kössler, ordförande Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation – BRO
Alexandra Charles, ordförande 1,6-miljonerklubben