Publicerad i Nya Lidköpings-Tidningen den 29 juli 2009
Äldre med funktionshinder glöms bort
Äldre med funktionsnedsättningar är en heterogen grupp för vilka FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och deklarationerna om äldre och om funktionshindrade gäller. Funktionshindren kan vara medfödda eller förvärvade, vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Genom medicinska, tekniska och andra framsteg kan vi räkna med att äldre med funktionshinder kommer att leva längre och bli fler.
Deklarationen slår fast att utgångspunkten för politiken ska vara att äldre med funktionshinder ska kunna leva ett aktivt, självständigt och tryggt liv präglat av självbestämmande och respekt. Deklarationen tar avstånd från den diskriminering och de hinder äldre med funktionshinder möter i sitt dagliga liv. Den understryker att när den funktionshindrade behöver stöd så är det viktigt att sådant stöd respekterar den äldre funktionshindrades fria vilja, att den äldre inte får stå
under otillbörligt inflytande.
I deklarationen lyfts fram att det är oacceptabelt att ett betydande antal äldre människor med funktionshinder lever utan värdighet i olämpliga bostäder och att det finns äldre vars liv präglas av social uteslutning, marginalisering, fattigdom, försummelse, våld och övergrepp. Istället måste de liksom övriga befolkningen ha tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. De måste också få tillgång till ändamålsenliga stödinsatser som kan möjliggöra bättre livskvalitet och på så sätt underlätta ett aktivt åldrande och fullt deltagande i samhällslivet. Så kallat Independent living ska stimuleras. Äldre funktionshindrade människor och deras familjer ska inbegripas i utvecklingen av politiken. Såväl professionella och anhörigvårdare ska konsulteras om vilka behov av stöd de har för att kunna fullgöra de insatser de gör för äldre människor med funktionshinder. Vidare ska dialogen mellan olika intressenter (människor med funktionshinder, familjer, försörjare, politiker och forskare) stimuleras på alla nivåer.
Äldre med funktionshinder är en heterogen grupp med olika behov. Trots det behandlas de i statistik och sammanställningar som en grupp med en uppdelning utifrån de insatser de får och inte utifrån de olika orsakerna till
deras funktionshinder. Detta måste vi ändra på. Insatser måste ges utifrån de olika behov som föreligger. När det gäller människor med demens har vi god information om hur många de är och deras vård- och omsorgsbehov. Socialstyrelsen arbetar med ett handlingsprogram för demens som beräknas vara klart 2010.
För äldre med andra funktionshinder är det däremot sämre beställt. Som exempel kan nämnas äldre med postpoliosyndrom. Eftersom vi inte haft några poliofall sedan 1977 minskar den gruppen och den tycks inte vara prioriterad vare sig i vård eller i forskning. Det leder till att deras behov av vård och stöd inte blir optimalt. En annan grupp är äldre som blivit dövblinda på äldre dagar och vars behov skulle kunna tillgodoses med ganska enkla åtgärder. En tredje är människor med medfödda funktionshinder som Mb Down som tidigare dog unga, men som idag kan nå hög ålder.
Vi anser att äldre med funktionshinder är en grupp som måste lyftas fram och satsas på. De tillhör det glömda Sverige, som vi som liberaler måste förändra situationen för.
Barbro Westerholm
Riksdagsledamot (fp)
Sewon Ekberg
Regionpolitiker (fp)
Ordf Liberala seniorer, Skaraborg