Europas befolkning blir allt äldre

Aldrig tidigare har andelen äldre ökat så snabbt som nu. Förbättrade bostadsförhållanden, medicinska insatser, bättre mat och rent vatten har under 1900-talet givit oss ett kvarts sekel till att leva. I Europa var andelen personer över 65 år 22 procent vid millennieskiftet. 2050 kommer siffran att vara 40 procent och nästan var tionde medborgare kommer att vara över 80 år.

Detta skapar nya utmaningar och EU har inte ha råd att avvara den äldre arbetskraften vare sig det gäller betalt arbete eller ideella insatser. Befolkningsprognoser visar att det kommer att finnas två yrkesarbetande för varje pensionär i EU om 40 år. Detta jämfört med fyra i dag. Med nuvarande pensionsåldrar inom EU kommer nyblivna pensionärer att ha mellan 20 och 30 år framför sig då de står utanför arbetslivet.

Höjd pensionsålder diskuteras i många europeiska länder, men har hittills haft svårt att få genomslag i debatten. Vi välkomnar ökad arbetskraftsinvandring och en solidarisk flyktingpolitik som Europa kommer att behöva i ännu större utsträckning framöver, men äldre måste på frihet att själva välja när det är dags för pension.

Samtidigt som många är friska och vill arbeta, har andra krämpor av olika slag och behöver hjälp. I det hälsofrämjande arbetet kan EU fylla en central funktion. Genom att aktivt arbeta för en förbättrad folkhälsa i enlighet med det kunskapsunderlag som har utarbetats med stöd av EU-kommissionen kan vi öka människors livslängd ytterligare med friska år. Vi måste satsa på viktiga friskfaktorer som fysisk aktivitet, nutrition, minskad alkoholkonsumtion, psykisk hälsa samt hälsofrämjande vård och omsorg.

När det gäller sällsynta sjukdomar är det av största vikt att vi samarbetar på europeisk nivå. Mellan sex och åtta procent av befolkningen drabbas någon gång under livet av en sällsynt sjukdom, vilket i absoluta tal handlar om 27–36 miljoner människor inom EU. För att kunna säkerställa att alla patienter, som drabbas av någon av dessa 5 000–8 000 sällsynta sjukdomar som existerar i dag, får tillgång till vård av hög kvalitet behöver EU samla expertis och säkerställa att alla patienter får rätt diagnos, information och vård i rätt tid.

Den viktiga liberala grundprincipen om att utgå från den enskilda individen, saknas tyvärr många gånger när det gäller äldrepolitik och istället behandlas äldre alltför ofta som grupp. Det är individuellt hur vi lägger år till livet och det gäller inte minst när vi blir äldre. Den röda tråden i EU:s äldrepolitik ska vara äldres självbestämmande och värdighet.

EU-direktivet mot diskriminering på grund av ålder bör utvidgas så att det även inbegriper hälso- och sjukvård, utbildning, social trygghet samt varor och tjänster. Kunskap måste spridas om att behövs flera olika boendeformer för Europas äldre och våld och övergrepp mot äldre måste uppmärksammas och bekämpas.

Europas medborgare ska inte behöva vara rädda för att bli gamla. Det borde vara självklart att det är vi själva som bestämmer hur vi ska leva vårt liv – även dess sista tredjedel. Valfriheten skall omfatta även de äldre.

BARBRO WESTERHOLM
Riksdagsledamot (FP)
Ordf. nätverket Liberala Seniorer

SEWON EKBERG
Regionpolitiker (FP)
Ordf. Liberala Seniorer i Skaraborg

CHRISTER WINBÄCK
Riksdagsledamot (FP)