Publicerad i GP den 6 november 2008
Tillåt fri röstning i samvetsfrågor
I år har två frågor i riksdagen tydliggjort att vi måste lära oss att hantera beslut där det demokratiska samvetet ställs på prov. Den första var FRA-frågan och nu är det införandet av könsneutral äktenskapslagstiftning som står på dagordningen. När det gäller FRA var det ett mindre antal riksdagsledamöter som var vågmästare. För könsneutral äktenskapslagstiftning är situationen annorlunda.
Införande av den lagstiftningen stöds av en blocköverskridande bred riksdagsmajoritet. Endast ett parti är emot. Likadant är det i regeringen. Svensk politik domineras av partipolitik men sedan väljarna 1998 fick möjlighet att kryssa kandidater de helst vill se i riksdagen har situationen förändrats.
Med ett ökat inslag av personval och en mer individualistisk framtoning krävs det därför att riksdagsledamöterna i vissa fall har möjlighet att prioritera egna värderingar och personlig ideologi i sitt politiska arbete.
Viktigt att förankra politiken
För att regeringsarbetet ska kunna fungera är det viktigt att regeringen förankrar sin politik bland riksdagsledamöterna så att regeringen kan driva de frågor den har fått väljarnas mandat att göra. I regeringen gör den svenska beslutsordningen gällande att alla medlemmar kollektivt tar alla beslut.
När det gäller könsneutrala äktenskap har man inte lyckats komma överens inom regeringen och frågan har därmed varit låst.
I Sverige är det dags att vi öppnar upp för en kultur där enskilda statsråd eller statsråd från enskilda partier kan utnyttja möjligheten till reservation i samvetsfrågor. Vi är i Sverige ovana vid koalitionsregeringar och har en föreställning om att om inte alla beslut tas med konsensus så innebär det att koalitionen spricker. Så är dock inte fallet.
Tvärtom blir alliansen starkare om den kan ge utrymme åt oliktänkande samtidigt som den kan driva politiken framåt. Det blir också en möjlighet för ett enskilt parti att rädda ansiktet i frågor där partiets åsikter starkt avviker gentemot de andra koalitionspartnerna.
Fri omröstning bör vara vanligare
På samma sätt bör fri röstning i riksdagen bli vanligare när det gäller samvetsfrågor som inte har med budgeten att göra. I budgetfrågor måste enighet råda på regeringssidan. Det finns ingen sammanställning av tillfällen då fri röstning tillåtits men så var fallet när en riksdagsmajoritet röstade ja till abortlagen 1974 och ja till lagen om hjärnrelaterade dödskriterier 1987.
Systemet med strikt lojalitet såväl inom regeringen som inom partierna är i dag förlegat inom områden som gäller samvetsfrågor. Enligt vår synpunkt är detta mycket beklagligt och det blir ohållbart ju fler sådana frågor som hamnar på riksdagens bord.
Den naturliga lösningen på detta problem, både i riksdagen och inom koalitionsregeringen, vore att tillåta fri röstning i samvetsfrågor som inte har med budgeten eller andra i förväg överenskomna program att göra samt att statsråd från partier med stora avvikande åsikter ska tillåtas reservera sig vid regeringsbeslut.
En modern demokrati måste ha flexibla lösningar för svåra frågor om inte förtroendet för det politiska systemet ska urholkas.
Birgitta Ohlsson
riksdagsledamot (fp)
Barbro Westerholm
riksdagsledamot (fp)