Hej!

 

Jag hoppas påskhelgen har varit skön för alla. Här i Stockholm kom vintern med
snö på marken, kyla i luften och en skinande sol.

 

Framför mig ligger regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik Prop.
2007/08:110. Även om regeringen inte föreslår ett tolfte målområde, äldres
hälsa, som jag hoppats så är propositionen en positiv läsning. Den lyfter fram
äldre som en av de särskilt angelägna målgrupperna för det hälsofrämjande
arbetet.

 

Jag citerar: "Allt fler studier visar på positiva effekter av förebyggande
insatser för äldre och att sådana insatser är mycket kostnadseffektiva.
Dessutom ökar andelen äldre i befolkningen och allt fler överlever till riktigt
höga åldrar. Hälsofrämjande och sjukdomspreventiva insatser kan skjuta upp
funktionsnedsättning och beroende, vilket ökar äldre personers välbefinnande
och livskvalitet samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg kan minska" och
litet längre fram skriver regeringen: "Det finns starka etiska argument för att
vidta åtgärder så att äldre personer kan bibehålla en god hälsa. Att ge
människor förutsättningar att leva ett gott liv på äldre dar med hög
livskvalitet är en central målsättning".

 

Bland de skarpa förslagen som gäller äldre återfinns uppdrag till
Folkhälsoinstitutet. Det ska på basen av det som kom fram i EU-projektet
Healthy Ageing - det leddes av Sverige - presentera konkreta förslag på
aktivitetsprogram anpassade för äldres behov. Det ska ta fram förslag på hur
man skapar mötesplatser inom närområdet som främjar fysisk aktivitet och goda
matvanor bland äldre och som minskar isolering och stillasiktande. Risken för
undernäring hos äldre belyses särskilt.

 

En fjärdedel av självmorden i Sverige begås av personer som är äldre än 65 år
men hittills är det självmord bland yngre människor som stått i centrum för de
förebyggande insatserna. I regeringens proposition uppmärksammar man även äldre vilket är glädjande. Vid 75 års ålder har cirka 15 procent depression, ångest
eller annan psykisk ohälsa. Bakomliggande orsak till depression kan vara
sjukdom men även närståendes bortgång, svagt socialt nätverk, sömnstörning och
funktionshinder. Här kan regeringens olika utredningar med syfte att öka
tryggheten och värdigheten i tillvaron samt tillgängligheten till äldreomsorgen
utgöra förebyggande insatser. Dessutom framhålls att det är en självklarhet att
hälso- och sjukvården måste behandla de psykiska problemen på ett adekvat sätt.

 

I måndags var jag en av moderatorerna på EU-kommissionens konferens i Bryssel
med rubriken "PROTECTING THE DIGNITY OF OLDER PERSONS. The Prevention of Elder Abuse and Neglect". EU-kommissionen prioriterar sedan några år frågan om våld, övergrepp och vanvård av äldre och publicerade inför konferensen en skrift om
vad EU kan göra för att skydda äldres värdighet samt förebygga våld, övergrepp
och vanvård.

 

Av föredragen framgick med önskvärd tydlighet att vi har att göra med en
tabubelagd fråga, om vilken vi behöver mer forskning samtidigt som vi vet
tillräckligt mycket för att kunna vidta konkreta åtgärder dels för att
förebygga övergreppen, dels för att hjälpa offren. Länder som England och
Israel har här kommit långt.

 

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson talade för den kommande
ordförandetrojkan Tjeckien, Sverige och Frankrike. De kommer alla att lyfta
fram frågan under sina ordförandeskap. I Tjeckien blir det en stor konferens
nästa vår. I Sverige diskuterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och
Landsting om vad som bör och kan göras här hemma. Jag hoppas att de kan lägga
fram en nationell strategi för att komma åt problemet. Det duger inte att bara
prata, man måste göra också.

 

Sedan har jag just läst en avhandling av Ulf Isaksson, Institutionen för
omvårdnad, Umeå universitet med titeln Våld mot vårdare i sjukhemsvård. Det var
en skrämmande läsning. Så här sammanfattar han resultaten i korthet "Två
tredjedelar av vårdarna anser sig ha blivit utsatta för våld det senaste året.
Det som skiljer vårdenheter med hög respektive låg förekomst av våld är
vårdtagarens beteendemässiga och psykiska symtom, psykologisk vårdtyngd, behov av hjälp med påklädning och vårdarens arbetstillfredsställelse. Vårdarens
personlighetsdrag har inget samband med utsatthet för våld. Vårdarens
uppfattningar om våld är subjektiva och ligger i betraktarens öga. Vårdarens
upplevelser av att vara utsatt för våld varierar mellan att överväldigas av
motstridiga känslor samtidigt som de blir uppgivna inför våldet."

 

Till sist: igår fick jag propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering,
prop 2007/08:95. Den är på 767 sidor så den recenserar jag i nästa nyhetsbrev.

 

Med vänliga hälsningar,

 

Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala Seniorer