Ett fördrag viktigt för Europa

De tidigare Sovjetockuperade staterna i Baltikum är nu framgångsrika och självständiga EU-medlemmar. Sverige tillhör i dag en kontinent som kännetecknas av samarbete, fred och demokrati. Samtidigt oroas vi med rätta av utvecklingen Ryssland.

Det är naturligt av vi återigen funderar över vår plats i Europa och hur Europa blivit bättre. Många svenskar känner olust inför närmare samarbete inom EU, även om den andelen faktiskt stadigt minskar.

En del av mångas EU-skepsis är legitim – man känner att EU är för långt bort och inte påverkar vardagen.

Därför är det välkommet att Sverige och de andra medlemmarna förhandlat fram ett nytt fördrag för EU som rättar till olika brister. Det så kallade Lissabonfördraget, som ska godkännas av riksdagen senare i höst, gör att EU-länderna bland annat blir bättre på att tackla gränsöverskridande utmaningar som internationell brottslighet, ekonomiska störningar och klimathotet.

Det blir nu enklare att följa resonemang och beslut när ministrar samlas vid rådsmöten. Ökad öppenhet gör att media och medborgare kan utkräva ansvar enklare och bättre. Offentlighetsprincipen kommer att gälla i alla EU:s institutioner.

För det andra gör man att EU kan arbeta snabbare och effektivare. Fler frågor, till exempel beslut om straffrätt i medlemsländerna, kommer att beslutas med tre fjärdedelar av rösterna i ministerrådet, istället för ett system som gör att ett land kan stoppa övriga 26 önskan om ändrad straffrätt.

För det tredje får alla medborgare i EU tydligare rättigheter med Lissabonfördraget. Grundläggande mänskliga rättigheter, som yttrandefrihet, religionsfrihet och förbud mot diskriminering, dödsstraff och tortyr är redan förbjudna inom EU. Vi ställer redan idag glasklara krav på respekt för dessa universella värderingar i förhandlingar med kandidatländer.

För det fjärde stärker man principen att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Ett beslut som bäst tas på nationell nivå har inte att göra på EU-nivån. Lissabonfördraget gör att de nationella parlamenten – vår riksdag! – när så behövs kan utöva större tryck på EU-kommissionen och förmå kommissionen att dra tillbaka förslag som inte hör hemma på EU-nivå.

För det femte innehåller Lissabonfördraget en ny målsättning – nämligen att EU ska främja åtgärder att hantera klimatförändringar. Det innebär att kampen mot klimathotet sätts högt på EU:s dagordning.

Slutligen kommer EU få en mer samordnad utrikespolitik. Georgienkrisen visar hur viktigt det är att Europas länder agerar med en röst utåt.

Sverige har som bekant en mycket liten möjlighet att ensamt påverka Ryssland. Tillsammans med EU kan vi bättre hålla Ryssland stången och aktivt bidra till fred och demokrati. Enligt fördraget ska den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samordnas och en vald ledare finnas som leder ministerrådet för utrikesfrågor.

Bara genom samarbete kan vi på allvar möta de nya utmaningarna inom klimat, utrikespolitik, och gränsöverskridande brottslighet samt skapa bättre förutsättningar för jobb och företagande.


Birgitta Ohlsson, fp,
utrikestalesman och riksdagsledamot

Carl B Hamilton, fp,
ledamot av riksdagens EU-nämnd

Hans Backman, fp,
ledamot av riksdagens arbetsmarknadsutskott