Publicerad i Dagens Industri den 8 januari 2009
Gasbråk ger mer kärnkraft i EU
Gaskonflikten mellan Ryssland och Ukraina ökar trycket på Sverige att tillåta gasledningen i Östersjön. Bråket gör det också viktigt att lägga order om att bygga kärnkraftsverk snabbt, annars blir det både dyrare och tar längre tid att få leverans.
Även om den rysk-ukrainska gaskonflikten skulle lösa sig inom kort påverkas Sverige av konflikten. Särskilt som tillförseln till Tyskland nu har strypts.
Den planerade gasledningen genom Östersjön tvingar Sverige att ta ställning i det allt kärvare storpolitiska maktspelet om Europas framtida energiförsörjning. Ju hårdare motsättning mellan Ryssland och bland annat Ukraina och ju allvarligare störningen av EU:s energiförsörjning, desto större storpolitisk betydelse får dessvärre planerna på en direkt gasledning från Ryssland till Tyskland genom Östersjön, Nordstream.
Konflikten ökar trycket från Tyskland och Ryssland på Sverige att säga ja till Nordstreamledningen. Den har dock två betydande nackdelar. Dels för miljön i Östersjön, dels säkerhetspolitiskt på grund av Rysslands självpåtagna militära närvaro och ansvar för en sådan ledning.
Sverige borde sedan länge ha agerat för att en ledning i stället dras över land: Ryssland–Vitryssland–Polen–Tyskland.
Alla EU-länder flerdubblar nu ansträngningarna för att hitta andra exportländer för att trygga sin gasförsörjning och minska sitt beroende av rysk gas. Det skedde vid konflikten 2006 och sker igen, och med större beslutsamhet och långsiktighet.
En för Sverige allvarligare konsekvens är EU-ländernas omställning från gas till andra energislag. Till mer kärnkraft, vindkraft och fortsatt kolkraft – med eller utan koldioxidavskiljning.
Sårbarheten i energiförsörjningen bäddar för en än starkare omsvängning i synen på kärnkraft inom EU. Den har redan startat på grund av klimathotet. Kapplöpningen intensifieras om att lägga order hos producenter av komponenter till kärnkraftverk, med förlängda leveranstider och stigande priser som följd.
Kärnkraften blir med stor säkerhet en viktig fråga i valet till den tyska förbundsdagen i höst. Vinner Angela Merkel, vilket är mer sannolikt än motsatsen, ersätts den kärnkraftsnegativa tyska regeringspolitiken av en dito positiv politik.
Gaskrisen ökar sannolikheten för att EU-ländernas mål om 20 procents andel förnybar energi år 2020 så småningom omformuleras till ett mål om en koldioxidfri energi. Det gör även kärnkraft och kolkraft med koldioxidavskiljning acceptabla i EU:s klimatpolitik. Omformuleringen gynnar Sverige, men även EU:s klimatpolitik i stort.
De baltiska regeringarnas krav på att Sverige snabbt beslutar om att bygga en elkabel till Baltikum förstärks av gaskrisen. Sverige måste, om inte annat så av solidaritetsskäl, stödja deras önskan eftersom det gör dem mer oberoende av energi från Ryssland.
Carl B Hamilton
riksdagsman, talesman i energi- och klimatfrågor (fp)