Hissa EU-flaggan på Europadagen!

I Tyskland, Belgien, Polen och Frankrike finns väldiga fält med vita kors.  Där vilar tusentals unga män. Inför de till synes ändlösa raderna är det omöjligt att inte bli gripen av den sorg och tänka på de helveten på jorden som generationer av européer och amerikaner tvingats genomlida på slagfälten.

Vi kan idag vara mycket tacksamma över att det fanns personer som hade modet och handlingskraften att efter andra världskriget skapa Kol- och stålunionen, föregångaren till dagens EU. Den skulle omöjliggöra krig genom en gemensam kontroll av huvudkomponenterna i rustningsindustrin: kol och stål. Sedan 50 år kan vi se resultatet. Vi löser numera alla konflikter i 27 EU-länder genom diplomater och förhandlingar istället för med soldater och vapen. Återkommande krig har ersatts med en stabil fred mellan länder med öppna gränser.

EU spelade en viktig roll i demokratisering av det forna Östblocket. Idag bidrar önskan om ett framtida medlemskap till demokratisering och reformer i Turkiet, på Balkan och i Ukraina. Vi bidrar genom vårt medlemskap till denna utveckling och till att betona och utveckla EU:s unika, mjuka makt.

Därtill kommer mervärdet för oss alla -- särskilt yngre -- av ökade möjlighet att resa, jobba och studera i hela Europa. vi får ett allt effektivare samarbete mot brottslighet, gör gemensamma insatser på klimatområdet, och stabiliserar ekonomierna mot störningarna i världsekonomin.Samarbete som varje EU-medborgare vinner på varje dag.

Inför Europadagen 9 maj säger allt färre svenskar ja eller nej till EU. Det ingen avgörande fråga längre. Enligt en opinionsundersökning som Synovate nyligen gjort, instämmer 78 procent helt eller delvis i påståendet att Sverige bör arbeta aktivt för att utveckla samarbetet inom EU. Att så många vill utveckla och inte avveckla samarbetet tyder på att en stor majoritet idag accepterar att allt fler frågor kräver gemensamma lösningar i Europa. Enligt samma undersökning instämmer 70 procent helt eller delvis i påståendet att Sveriges medlemskap i EU idag är självklart.

Vi politiker bör därför mera diskutera vad vi vill med EU, egentligen. En fråga i det sammanhanget är Sveriges hållning i den översyn av EU:s budget som just nu genomförs. Vad ska EU lägga sina pengar på? Är det rimligt att 42 procent av resurserna går till jordbruk? Nej om vi vill att EU ska kunna satsa mer på forskning, brottsbekämpning, klimatåtgärder och gemensam utrikespolitik kan vi inte samtidigt satsa dagerns enorma ekonomiska stöd på jordbruket, särskilt inte när världens matpriser redan är så höga att det mesta av Europas jordbruk ändå klarar sig mycket bra även utan EU:s gränskydd och subventioner.

Den 9 maj 2008 bör vara en dag när vi släpper greppet och kastar loss från ja- och nej-debatten. Istället vill vi gärna dra igång en diskussion om inriktningen av det framtida europeiska samarbetet. Ska vi fördjupa det vi redan har, eller fånga in mer och fler områden? Vassare och smalare, eller hellre bredare och trubbigare samarbete?

Bästa jämtar! Ta initiativ till att hissa EU-flaggan, inte bara den 9 maj, utan alla dagar. I de flesta andra länder finns det EU-flaggor på offentliga byggnader i kommuner och regioner. Det tycker vi är en bra idé även för oss. Vi svenskar ska inte isolera oss och vara udda utanför! Det är inte längre ”dom i Bryssel” och ”vi i Sverige”. Vi vill ha med Norge -- det vore väl en fin present till Jämtland!  Det är ”vi tillsammans" i Europa.

Cecilia Malmström
EU-minister

Carl B Hamilton
Riksdagsledamot