Kärnkraften och klimathotet

Publicerad i NU den 24 januari 2008

Kärnkraften och klimathotet

Klimathotet och hur uppvärmningen av vår planet ska kunna hejdas är frågor som engagerar folkpartister runt om i landet. Anders Shüllerqvist skriver i sin artikel i förra numret av NU att folkpartiet har för ensidigt fokus på kärnkraft. Lars Persson och Frigyes Reisch å andra sidan anser att kärnkraften är ett realistiskt alternativ för miljövänlig elproduktion.

För att vi ska kunna minska vår klimatpåverkan de närmaste decennierna måste Sverige satsa på energi som inte genererar växthusgaser. I dag produceras större delen av Sveriges el koldioxidfritt, framför allt genom vatten- och kärnkraft. Flera av de kärnkraftsreaktorer vi har börjar dock bli gamla. Någon gång mellan 2022 och 2040 tas de tio existerande reaktorerna ur bruk av åldersskäl. Ska vi klara av att nå ambitiösa klimatmål måste dessa reaktorer bytas ut mot nya. Socialdemokraterna vill istället stänga en reaktor nästa mandatperiod och deras samarbetspartners, vänsterpartiet och miljöpartiet, vill lägga ner kärnkraften helt.

Vindkraft räcker inte
Vad skulle hända om vi avvecklade kärnkraften och inte byggde nya reaktorer? Folkpartiet anser att vindkraften ska fortsätta att byggas ut, men det är orealistiskt att tro att inhemsk vind- sol- och vågkraft de närmaste decennierna skulle kunna ersätta kärnkraften. Alternativet till kärnkraft blir därför storskalig import av gas eller import av el från kolkraftverk i våra grannländer och därmed en kraftig ökning av de totala koldioxidutsläppen. Kolbrytning smutsar inte bara ner miljön utan förstör dessutom livet för dem som arbetar i kolgruvorna. Fossilgasanvändning ökar koldioxidutsläppen och gör oss beroende av faktorer i vår omvärld som vi inte kan påverka.

Otillräcklig effektivisering
Ett annat sätt att kompensera för förlorad kärnkraftsel är en kraftigt minskad energikonsumtion. För att få ner elkonsumtionen så mycket som motsvarar bortfallet av koldioxidfri el räcker det inte med normal energieffektivisering, vi skulle dessutom behöva stänga ner elförbrukning motsvarande hela den svenska basindustrins användning. Produktionen skulle flytta och ske någon annanstans på jorden och där troligen generera betydligt mer växthusgaser. Sverige förlorar tusentals jobb och inkomster, utan någon vinst för klimatet.

Folkpartiet vill att Sverige minskar utsläppen av växthusgaser samtidigt som vi har en god ekonomisk utveckling. Vår historia visar att det är möjligt, men då behövs kärnkraften i vår energimix tillsammans med förnybara energislag. En avveckling av kärnkraften vore förödande för Sveriges position som föregångsland och för vår låga andel koldioxidutsläpp per innevånare. Ju fler kärnkraftverk vi har i stabila demokratier, desto mindre lönsamt blir det dessutom att bryta kol och generera el från förbränning av kol i andra länder.

De senaste årtiondena har forskningen gått starkt framåt på kärnkraftsområdet, både vad det gäller säker slutförvaring av avfallet och driftsäkerhet i nya reaktorer. Vi får akta oss för att leva kvar i gamla föreställningar om kärnkraftens förutsättningar. Samtidigt måste vi väga kärnkraftens olika sidor mot det globala klimathot som vi står inför. Det har redan länder som Storbritannien, Frankrike och Finland gjort då de väljer att satsa på ny kärnkraft.

Tåg är bäst
Vårt behov av att förflytta oss inom landet är stort. Tåg är ur klimatsynpunkt det bästa transportmedlet. I Sverige går de snabbaste tågen 200 km/h, medan snabbtågen på kontinenten går upp till 350 km/h . Genom att satsa på snabbtåg i Sverige skulle vi kunna ta oss mellan Malmö och Stockholm på ett miljövänligt sätt på lite drygt två timmar. Höghastighetståg kan bli ett attraktivt alternativ till flyget och kanske också till bil mellan storstäderna. En satsning på snabbtåg frigör dessutom utrymme på det vanliga järnvägsnätet som kan användas för godstransporter. Att vi reser är inte vara något negativ, men vi behöver erbjuda resenärer snabba och kolsnåla alternativ till flyget för att få ner utsläppen.
Satsningar på el-driven tågtrafik och utveckling av el-bilar gör att efterfrågan på el på transportområdet kommer att öka. Vi behöver därför mer, inte mindre, koldioxidfri el. Även det talar för att vi bör använda mer kärnkraft. Vi måste dra vårt strå till stacken och fortsätta minska våra utsläpp hemma, istället för att föra en politik som ökar utsläppen just när risken för klimatet är kritisk. Det kräver en klimatpolitik som satsar på förnybara energislag, energieffektivisering och fortsatt utbyggd kärnkraft.

Carl B Hamilton
riksdagsledamot (fp) och talesman för folkpartiet i klimatfrågor