Sverige måste bygga fyra nya kärnkraftverk

Sverige måste bygga fyra nya kärnkraftverk

Att ökningen av temperaturen på jorden som skett de senaste hundra åren beror på människans utsläpp av växthusgaser är en accepterad vetenskaplig slutsats. Det ställer oss inför en väldig uppgift. Klimatförändringen måste hejdas.

En central diskussion att föra i Sverige handlar om vår inställning till elektricitet. Elektriciteten är en av mänsklighetens mest geniala uppfinningar - att blixtsnabbt kunna överföra en stor mängd energi från ett kraftverk till den plats där energin ska användas. Men i Sverige har elektricitet sedan 1980 närmast kommit att betraktats som något ont som ska straffbeskattas. Ett rimligare sätt att bedöma fördelar och nackdelar med el är att värdera den utifrån produktionsmetod. Olje-, kol- och gaskraftverk är dåliga ur klimatsynpunkt, medan vind-, vatten- och kärnkraftverk är koldioxidfria.

Att gå över från energislag som orsakar koldioxidutsläpp till elektricitet som produceras koldioxidfritt är nyckelstrategin för att minska växthuseffekten. Inte minst bör dessa tankegångar appliceras på transportsektorn och utvecklingen av fordon.

Hittills har Sverige inte tillhört de länder som gått i spetsen för utveckling av eldrivna fordon. Japanska och även tyska tillverkare har kommit längre. En utmaning ligger i att det ännu inte finns batterier till sådant pris och med sådan prestanda att de fullt ut kan matcha bilar drivna med fossila bränslen. Det som anses mest realistiskt för de närmaste tio-tjugo åren är hybridbilar där eldrift kopplas in under delar av körsträckan. Men visionen om en helt eldriven bil finns bland forskarna. Sverige har en betydande bilindustri med flera stora tillverkare. Vi borde vara världsledande när det gäller eldrivna fordon.

Folkpartiets partiråd, vårt näst högsta beslutande partiorgan, kommer i oktober 2008 att ta ställning till riktlinjer för en framtida svensk klimat- och energipolitik. I dag skickar partiledningen ut del två i ett samråd till folkpartiets förbund och avdelningar. Det centrala innehållet i detta samråd är följande.

1. Möjliggör en kraftig utbyggnad av koldioxidfri elproduktion i Sverige. Beslut om att häva nybyggnadsförbudet i kärntekniklagen bör fattas av riksdagen tidigt under nästa mandatperiod. Fyra nya reaktorer bör planeras i ett första steg.Planeringstiden är så lång att de kan tas i bruk först under 2020-talet. Under perioden cirka 2022-2040 tas de nu existerande reaktorerna successivt ur drift av åldersskäl. Inriktningen bör vara att dessa ersätts med nya reaktorer.Lokaliseringen av nya reaktorer bör vara densamma som för de tio som nu är i drift.

Socialdemokraterna däremot vill stänga en reaktor nästa mandatperiod, enligt ordföranden för partiets klimatgrupp Carin Jämtin. Med tanke på de övriga två partierna i vänsterkartellen finns risken att det inte stannar med detta vid ett eventuellt regeringsskifte 2010. Jämtin är också kritisk till den uppgradering av befintliga reaktorer som nu genomförs. Att miljöpartiet och vänsterpartiet kan besinna sig i energipolitiken har vi inget hopp om. Men att även socialdemokraterna drar åt fel håll är oroande för oss som vill se en stabil uppgörelse om en energipolitik som både främjar tillväxt och minimerar koldioxidutsläppen.

2. Energieffektivisera genom att ta tillvara spillvärmen från kärnkraften. Cirka 20 procent av den svenska energiproduktionen går i dag till spillo genom att det uppvärmda kylvattnet från våra reaktorer spolas ut i havet. I samband med uppförandet av nya reaktorer bör även hetvattentunnlar övervägas. En hetvattentunnel kopplad till fjärrvärmesystemet tar till vara spillvärmen och är ur klimatsynpunkt en bättre lösning än exempelvis den naturgasbaserade kraftvärme som nu byggs ut.

3. Forskningssatsa på eldrivna fordon. Sverige bör i höstens forskningsproposition satsa stort på att universitet och tekniska högskolor i samarbete med de svenska biltillverkarna och utvecklingsbolag i branschen ta fram kommersiellt gångbara elbilar och elhybrider. Om Sverige blir först med en riktigt bra elbil kan det bli en stor exportframgång.

Eldrivna fordon har fördelen att vi inte binder oss till en viss råvara eller metod för att producera energin. El kan framställas koldioxidfritt med flera olika metoder och sannolikt ännu fler i framtiden. En motor som går på el i kombination med effektiva batterier fungerar oavsett hur elen producerats.

Folkpartiet har i huvudsak stött den politik som gått ut på att stödja framväxten av en svensk bioenergiindustri. I det vi nu säger om satsning på eldrivna fordon ligger en viss självkritik. Vi tycker det är viktigt att ta till sig vad som framkommit om problemen med fordonsbränslen baserade på grödor. OECD har exempelvis påpekat att användningen av majs i USA, vete och raps i EU samt palmolja från andra länder för produktion av etanol och biodiesel innebär att priserna på livsmedel pressas upp.
Ur klimatsynpunkt innebär ökad bioenergiefterfrågan ett ökat tryck på att exploatera världens verkliga koldioxidsänkor - de tropiska regnskogarna. En storskalig satsning på biodrivmedel från svensk skogsråvara kan dessutom leda till prishöjningar som slår ut vår pappers- och skogsindustri.

4. Undersök möjligheten att bygga ut höghastighetståg för persontransporter. Vårt behov av att förflytta oss, speciellt mellan Sveriges storstäder, kommer inte att minska. Ur klimatsynpunkt är det viktigt att skapa ett alternativ till stora delar av inrikesflyget. Vi vill satsa på tåg som klarar hastigheter upp till 350 kilometer i timmen. En rimlig målsättning bör till exempel vara att en enkel resa mellan Stockholm och Köpenhamn/Malmö inte ska ta mer än drygt två timmar. Genom avlastning av dagens nät innebär en sådan satsning också att järnvägens konkurrensförmåga beträffande gods förbättras. Ett planeringsuppdrag till Banverket med denna innebörd skulle kunna ingå i 2008 års riksdagsbeslut om infrastruktur i framtiden.

5. Tänk och agera globalt i klimatpolitiken. Sverige andel av världens utsläpp är liten. Det är inte här slaget om framtidens klimat kommer att avgöras. Till exempel är Kina nu i kapp USA när det gäller totala utsläpp av växthusgaser samtidigt som landet planerar för ytterligare 500 kolkraftverk.

Sverige ska föra en ambitiös nationell klimatpolitik för att vi med legitimitet och trovärdighet ska kunna ge EU och andra länder rekommendationer och teknik till motåtgärder mot utsläppen. Vi, den rika världen, måste kompensera länder som Kina och Indien så att de finner det attraktivt att sätta pris på sina utsläpp med exempelvis koldioxidskatt. Global frihandel med utsläppsrätter ger den nödvändiga effektiviteten i klimatpolitiken. I-länderna bör använda sina forskningsresurser för att utveckla koldioxidfria tekniker som är anpassade till u-ländernas förutsättningar. Det ligger i hög grad i vårt eget intresse. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet lika mycket oavsett var på vår planet de sker.