1. Göran Persson och Mellanöstern: diplomatisk klumpighet riskerar svensk roll som fredsfrämjare. 2. Jan Eliassons och Riga-Pride skandalen: undfallande och inkonsekvent svensk reaktion.
– Göran Perssons klumpiga uttalande om dagens israeliska regering "att det är svårt att tala med människor som inte är intresserade av vad man har att säga" i motsats till en tidigare israelisk premiärminister från arbetarpartiet (TT 8/8), i kombination med s-regeringsbeslut i maj 2006 om dels Hamasvisum, dels inställd flygövning, äventyrar Sveriges möjligheter att opartiskt och effektivt medverka till en lösning av konflikten. Att som Perssons regering gjort diplomatiskt snubbla och schabbla så att Sverige nu tydligen blivit en ovälkommen samtalspartner för Israels regering, omöjliggör inte bara effektiv svensk diplomati utan även ett svenskt truppdeltagande i södra Libanon. Sverige riskerar att ses som alltför partiskt och därmed acceptabel som truppbidragare för Israel.
Det säger Carl B Hamilton (fp), vice ordförande i riksdagens EU-nämnd, och Allan Widman (fp), ledamot i riksdagens försvarsutskott.
– Statsministern har vitt och brett talat om svenska, militära förband i Libanon. Löfte om detta har till och med framförts till FN:s generalsekreterare. Verkligheten har dock nått ikapp Göran Persson. När han inser att det råder brist på tillgängliga svenska förband, att Sverige sannolikt inte är efterfrågat av israelerna och att anslaget för internationella insatser är förbrukat, väljer Persson att hellre förekomma än förekommas, och nu närmast förolämpar regeringen i Jerusalem. Persson har dessvärre gjort konflikten i Mellanöstern till en bricka i socialdemokratiska valrörelsen.
– Uppträdandet är inte värdigt en svensk statsminister. Det omöjliggör Sveriges möjligheter att genom att odla ett gott diplomatiskt förtroende hos alla parter medverka till en snabb och fredlig lösning på konflikten.
Jan Eliassons svar idag på en riksdagsfråga om Riga-Pride skandalen där homosexuella överfölls är dessvärre både undfallande och inkonsekvent, säger i ett uttalande riksdagsledamöterna Martin Andreasson och Carl B Hamilton.
Frågan kan läsas på http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dtyp=f&...), och hela Eliassons svar återges nedan.
Å ena sidan säger Eliasson i sitt svar att: ”Inom EU verkar Sverige aktivt för att stärka skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning i Unionens medlemsländer och Sverige kommer även i fortsättningen att driva frågan inom ramen av EU-samarbetet.” Detta skall väl ge intryck av handlingskraft.
Men det är falsk signalering. I den konkreta situationen visar sig regeringen ingalunda vilja vara aktiv, utan väljer att bara ha ”betänkligheter”. UD väljer att delegera frågan om att hävda skyddet mot diskriminering till ambassaden i Riga som svensk reaktion på skandalen under Riga Pride, då en fredlig demonstration förbjöds medan mobben tilläts härja fritt och attackera och förnedra Pride-deltagare mitt i stadens hjärta.
Inte med ett ord nämner Eliasson något om att Sverige planerar att inom EU agera när det gäller upploppen mot HBT-personer i Riga. Detta är en fråga som inte bara angår de bilaterala kontakterna mellan Sverige och Lettland, utan handlar om att i handling hävda respekten för grundläggande mänskliga rättigheter i den europeiska unionen i enlighet med de politiska åtaganden som Sverige har gjort. Om utrikesministerns tystnad ska tolkas som att Sverige inte tänker lyfta attackerna i Riga till en fråga på EU-nivå är det illavarslande.
Att statsrådet Jens Orback bjudit in den lettiska integrationsministern Karina Petersone till Stockholm för att diskutera allmänna antidiskrimineringsfrågor är förstås trevligt, men det skjuter bredvid målet. Det är inte denna liberala minister som är det stora problemet när det gäller skandalen i Riga, utan främst den för polisen ansvariga ministern och även övriga regeringen.
Det är djupt olyckligt för HBT-personer i Lettland att Orback och Eliasson väjer för att tala direkt med de närmast ansvariga i den lettiska regeringen.
Svar på fråga 2005/06:1955 av Carl B Hamilton (fp) Övergreppen mot Pride-paraden i Riga
Carl B Hamilton har frågat mig [utrikesminister Jan Eliasson] vilka initiativ på EU-nivå som jag avser ta upp för att EU:s rättighetsstadga skall respekteras även på lettiskt territorium.
Respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna är ett av kraven för medlemskap i EU. Demonstrationsfrihet och skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning utgör viktiga delar av dessa rättigheter.
Carl B Hamilton erinrar om förbudet i EU:s rättighetsstadga mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Andra artiklar i stadgan omfattar rätt till frihet, säkerhet och mötesfrihet. Även om stadgan inte är juridiskt bindande är den ett uttryck för ambitionen att stärka de grundläggande mänskliga rättigheterna i EU:s medlemsländer.
I direktiv 2000/87/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, som EU:s ministerråd antog i november 2000, finns ett förbud mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning i arbetslivet. Alla medlemsstater är skyldiga att genomföra detta direktiv.
Sverige för en dialog med den lettiska regeringen om respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Ambassaden i Riga har kontakt med den lettiska regeringen i dessa frågor. Med anledning av att tillstånd ej medgavs för Pride-paraden i Riga och de efterföljande händelserna har ett antal EU-länder, däribland Sverige, framfört sina betänkligheter kring detta till företrädare för den lettiska regeringen. Statsrådet Jens Orback har nyligen bjudit in den lettiska integrationsministern Karina Petersone till Stockholm för att diskutera hur arbete mot diskriminering och för lika rättigheter, oavsett sexuell läggning, kan bedrivas.
Inom EU verkar Sverige aktivt för att stärka skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning i Unionens medlemsländer och Sverige kommer även i fortsättningen att driva frågan inom ramen av EU-samarbetet. Även inom FN och Europarådet arbetar Sverige för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessutom avser Sverige att i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) särskilt uppmärksamma homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter under kommande möte i höst om efterlevnad av den så kallade mänskliga dimensionen inom OSSE.”