En bättre start
(Kristianstadsbladet 6/2)
På några skolor i Sverige, främst i storstadsområden, genomförs försök med att ge ämnesundervisning på modersmålet istället för på svenska. Jag har under ett par dagars intensiv mediedebatt förstått att detta är en försöksverksamhet som man inte får ifrågasätta. Men är det verkligen till gagn för de ungdomar som pratar modersmålet med föräldrarna där hemma och pratar på modersmålet med kompisar på fritiden om också grundskolans ordinarie undervisning sker på modersmålet?
Den skolgrupp inom folkpartiet som jag leder tycker att mottagandet av elever som kommer till Sverige under grundskoletiden måste förbättras. Anledningen är att dessa elever ofta har svårt att lyckas i skolan. Endast hälften av killarna med utländsk bakgrund fullföljer gymnasiet med godkända betyg. För dem som saknar gymnasieutbildning väntar en mycket tuff arbetsmarknad. Ännu tuffare blir det om man har svårt med språket.
De förslag vi diskuterar i folkpartiets skolgrupp handlar om att ge dessa ungdomar en bättre start än de får idag. Vi vill höja kvaliteten på de förberedelseklasser som är nyanlända elevers första möte med svensk skola. Vi föreslår mer läxhjälp och studiehandledning på modersmålet. Dessutom bör modersmålsundervisningen i sig få en kvalitetssatsning, idag är det till exempel ofta svårt att få tag på behöriga lärare.
Det vi däremot är skeptiska till är de försök som innebär att den ordinarie undervisningen på grundskolan sker på modersmålet. I de intervjuer jag gett till tidningar, i Tv och radio i samband med denna debatt har jag varit mycket tydlig med att det är just detta vi ifrågasätter. Så till exempel i den intervju i Svenska dagbladet (2/2) där förslaget först presenterades.
Vårt förslag har rört upp mycket känslor. Miljöpartiet har kallat vårt förslag ”idioti” och vill istället att ämnesundervisning i mycket större utsträckning bör ges på elevernas modersmål. I en insändare i Kristianstadsbladet (5/2) hävdas att jag står för ”näst intill totalitära fasoner”, i en debattartikel i Kristianstadsbladet kallas vårt förslag ”populistiskt” av Linda Palla (4/2), även ledarsidan har framfört skarp kritik (3/2). Jag måste dock erkänna att det för mig inte är alldeles tydligt vilken del av förslaget som kritiseras i de olika artiklarna.
Jag har all respekt för Linda Pallas forskning på området och jag tycker att vi ska vara stolta över att mycket av den forskning som sker på högskolan får spridning i landet. Men det finns mer forskning och tar man del av internationella studier finns ofta mer av problematiserande. Till exempel lyfter man fram vikten av att man lär sig det språk som talas i det nya hemlandet.
Det finns också betydande forskning som visar hur viktigt det är att läraren är behörig och kan sitt ämne.
Att se till så att de som kommer till Sverige under grundskoletiden får en bra start är ett viktigt uppdrag. Det är bra att vi nu får en diskussion om hur detta kan förbättras, men det är trist att en sådan diskussion så sällan blir balanserad.
Christer Nylander (fp)
Riksdagsledamot