Kristianstadbladet 080402
Fler får chansen
Regeringen prioriterar utveckling av skolan, Sverige behöver mer kunskap för att klara den globala konkurrensen. Det skriver Christer Nylander (fp), riksdagsledamoti utbildningsutskottet, Kristianstad.
Är det en alltför radikal tanke att elever som börjar i gymnasieskolan ska ha grundskolans kunskaper med sig? Är det alldeles för tufft att ställa krav på att den som ska läsa naturvetenskapligt program på gymnasiet ska ha godkända betyg i grundskolans kemi, fysik och biologiundervisning? Är det för tufft att tänka sig att den som siktar på att gå på samhällsprogrammet först ska ha grundskolekunskaper i samhällskunskap och historia? Jag tycker inte det.
Regeringen förbereder nu en omfattande förändring av gymnasieskolan. Det är en del i den breda reformagenda för utbildningspolitiken som sträcker sig från kvalitetssatsningar i förskolan till rejäla resurstillskott till svensk forskning. Det är ingen slump att vi nu prioriterar skolan. Sverige behöver mer kunskap för att klara den globala konkurrensen.
En av utgångspunkterna i det nya gymnasiet blir att varje del i utbildningssystemet måste ta sin del av ansvaret. Det är därför IV-programmet på gymnasiet läggs ner och ersätts av mer intensivt stöd i grundskolan. Insatser ska ske så tidigt som möjligt, förslag finns på ett tionde år i grundskolan, men jag tror att det är väldigt sällan man kommer att behöva lägga till ett extra år i slutet av grundskolan.
Med tidigare betyg, fler speciallärare, tydligare utvärdering, satsning på svenska och matematik i de tidiga årskurserna och förstärkt fortbildning för lärare, kommer fler att få lyckas i grundskolan. Det pratas mycket om sommarkurser efter nian som ska ge behörighet, men varför ser vi så sällan elever i sexan på sommarkurser? Tänk så mycket som kunde vinnas om man får chans att hinna ifatt redan då.
För att stärka kvaliteten och förtydliga kunskapsuppdraget kommer också behörighetskraven att skärpas. För att gå på ett yrkesprogram ska eleven ha godkänt betyg från grundskolan i minst åtta ämnen inklusive svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. För att gå på de studieförberedande programmen ska kraven vara högre, minst tolv godkända betyg.
Dessutom ställs mer specifika krav. Ska man gå samhällsprogrammet ska man ha grundskolekunskaper i historia, geografi, religion och samhällskunskap. Vill man gå program med inriktning mot naturvetenskap och teknik ska man godkänt betyg i biologi, fysik och kemi.
Ett ytterligare sätt att säkra kvaliteten i gymnasieskolan är att strama upp bland den flora av lokala kurser och inriktningar som i dag finns. Det kan låta konstigt att en liberal vill minska valfriheten för eleverna, men ibland kan kortsiktiga valmöjligheter faktiskt begränsa individens framtida valfrihet.
Så sker till exempel när man som gymnasieelev lockas att gå en hobbykurs som låter skoj istället för att satsa på fördjupade kunskaper i riktiga ämnen som man har nytta av i arbetslivet eller vid högre studier.
Jag tror att just denna förändring kommer att få stor betydelse framöver. De kommande åren minskar elevkullarna rejält. Mycket tyder på att vi då får en skärpt konkurrens om elever mellan kommuner och mellan kommunala skor och friskolor. Jag vill att den konkurrensen ska ske utifrån vem som har störst chans att ge eleven bra kunskaper för vidare studier eller yrkesliv, inte efter vem som lockar med mest ledighet eller flest lätta kurser.
I den utredning som kommer att ligga till grund för den nya gymnasieskolan föreslås en intressant nyhet. På varje skola ska man ha en examensansvarig lärare för varje program. Denna lärare ska ha ansvar för examination och kontakt med omvärlden, högskola och arbetsliv. Hon eller han ska också ha ansvar för kvaliteten på undervisningen och att vi får ökad nationell likvärdighet.
Gymnasieskolan kommer framöver att tydligare än i dag bygga vidare på grundskolan, inte vara en förlängning av den. Gymnasiet kommer också att bättre än nu förbereda eleverna för vidare studier eller yrkesliv.
Färre kommer att slås ut och fler får chans att lyckas med den nya gymnasieskolan.
Christer Nylander