Sundsvalls Tidning 080415
Fler ska gå ut med gymnasieexamen
Vi vill ha en skola för alla, men det betyder inte att vi vill sänka kraven och försämra kvaliteten. Det som behövs är tydligare mål och högre kvalitet. De förändringar som nu görs i skolan är nödvändiga för att fler ska gå ut skolan med gymnasieexamen, skriver Christer Nylander.
Att satsa på kunskap är helt avgörande för Sverige. Därför genomför nu alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen, en lång rad reformer av utbildningspolitiken.
När man talar om skolan måste man alltid komma ihåg att det kan skilja mycket mellan olika kommuner och olika skolor. Verkligheten ser olika ut. Men den nationella statistiken visar att vi idag har en gymnasieskola som inte lever upp till de förväntningar och behov som finns.
En av fyra killar har inte fått slutbetyg inom fyra år trots att utbildningen var tänkt att vara treårig. Var femte tjej har inte fått slutbetyg efter fyra år trots att utbildningen var tänkt att vara treårig. Av dem som får slutbetyg har 10–15 procent inte godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Vi ser också hur det individuella programmet har vuxit och vuxit. Det som skulle vara ett undantag har blivit en regel. Fyra av fem som börjar på IV uppnår inte fullständiga slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program.
De som missar gymnasiet får svårt att få jobb senare. Om man hoppat av gymnasiet eller inte fått godkända slutbetyg löper man stor risk att hamna fastna i arbetslöshet.
Gymnasieskolans utformning är i själva verket en av anledningarna till att Sverige jämfört med andra länder har en relativt stor ungdomsarbetslöshet. Framgång i gymnasiet bygger till stor del på att man genomför reformer även i grundskolan.
Därför är de satsningar vi nu gör viktiga för gymnasiet. Det handlar om lärarfortbildning, tidiga betyg, tydligare utvärderingar och mycket annat. Elever ska få grundläggande behörighet till gymnasiet i grundskolan och inte på IV-programmet.
Vi ser också att gymnasiet inte alltid lever upp till de förväntningar som högskolan ställer. Enligt Skolverkets utvärdering anser varannan lärare vid högskolor och universitet att de unga studenterna har sämre kunskaper i dag än för fem-tio år sedan.
Taktikval har blivit vanligare. Man väljer bort svårare kurser och blir därmed sämre förberedd för vidare studier.
I den nya gymnasieskolan ska skolor inte längre kunna locka med roliga kurser och elever ska få mindre valmöjligheter när det gäller att välja bort svårare kurser. Det viktiga måste vara vad vi lär oss i skolan, inte vilka ämnen som ger bäst betyg.
De som börjar på gymnasiet om några år kommer att kunna välja mellan tre huvudinriktningar, nämligen studieförberedande, yrkesförberedande och lärlingsutbildning. Samtliga dessa tre inriktningar kommer att resultera i en gymnasieexamen, men de yrkesinriktade programmen ger inte automatisk högskolebehörighet, däremot ska de elever som så önskar ha möjlighet att välja till kurser som ger behörighet.
Alla vill inte bli akademiker och förslaget till ny gymnasieskola innebär att fler kommer att kunna välja ett program som passar dem.
Nu skärps också kraven på att eleverna har de förkunskaper som behövs för att klara gymnasiet. Ska man läsa samhällsprogrammet så är det rimligt att man har godkända betyg i SO-ämne. Ska man läsa Naturvetenskapligt program ska man ha godkänt i biologi, kemi och fysik. Det låter självklart för de flesta men så är det inte idag.
Med tydligare behörighetskrav höjs kvaliteten på gymnasieutbildningen.
Vi vill ha en skola för alla, men det betyder inte att vi vill sänka kraven och försämra kvaliteten. Det som behövs är tydligare mål och högre kvalitet. De förändringar som nu görs i skolan är nödvändiga för att fler ska gå ut skolan med gymnasieexamen.
Christer Nylander (fp)
Riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet