Den senaste veckan har det varit stor uppmärksamhet kring en skola i Malmö som stängs på grund av allt för mycket bråk. Beslutet att stänga Hermodsdalsskolan visar med all önskvärd tydlighet att lärare och skolledning måste få större befogenheter att tidigt och tydligt ta tag i ordningsproblem.

Den svenska skolpolitiken utmärker sig i internationella jämförelser. Inget annat land har lika mycket skadegörelse och svordomar i skolan. Svenska elever kommer ofta för sent och stör på lektionerna. Skolk är vanligare i Sverige än i något annat undersökt land och svenska klassrum är stökigare. Allt enligt den internationella undersökningen TIMMS. Hur lär man våra barn att lära, räkna och skriva i en miljö som präglas av sena ankomster, högljutt prat och allmän oro?

De flesta i skolvärlden delar vår bedömning att bristen på arbetsro är en del av förklaringen till de försämrade resultaten. Enligt skolverket är var fjärde elev i Kristianstad underkänd i minst ett ämne på grundskolan. Det är alltid eleverna som har störst svårigheter som förlorar mest när det är oroligt i klassrummet.

Därför är det så beklagligt att socialdemokratiska skolpolitiker under årtionden har ryckt undan mattan för de lärare och rektorer som vill komma till rätta med ordningsproblemen. Lärarnas disciplinära befogenheter har monterats ned och deras auktoritet i klassrummet har tillåtits sjunka. Det obefintliga politiska stödet till lärare och rektorer som faktiskt vågar ta konflikter med elever och deras föräldrar gör att många drar sig för att ens försöka.

Arbetsklimatet i den svenska skolan måste förbättras. De elever som genom våld, trakasserier och hot tar över det informella ledarskapet på en skola vet att de inte har särskilt mycket att frukta. De kan fortsätta förstöra för sina skolkamrater utan att vuxenvärlden har verktyg att stoppa dem.

En lugn och trygg studiemiljö är inte detsamma som äldre tiders kadaverdisciplin eller de vuxnas oinskränkta makt över eleverna. Det handlar heller inte om att motverka aktiva och engagerade elever. Tvärtom är ett bra klassrumsklimat, grundläggande trygghet och ordning i skolan, en förutsättning för allt detta.

När problem uppstår som en följd av vissa elevers dåliga uppförande uppger lärare och rektorer ofta att de är osäkra på vad som är verksamma och tillåtna åtgärder. Bestämmelserna om disciplinära åtgärder är otydliga och problematiska att tolka. Skollagstiftningen måste därför förändras. Från folkpartiets håll har vi tagit fram en reformagenda för ordning och reda i skolan.

1. Ett ordningsbetyg införs. Betyget ska ange om eleven kommer i tid och tar ansvar för sina studier och studiemiljön i skolan eller om eleven är stökig och använder svordomar. Betyget kan också visa på elevens samarbetsförmåga. Skolverket ska ges i uppdrag att utarbeta råd för ordningsbetygets utformning.

2. Skollagstiftningen ska tydligt och konkret ange vilka befogenheter som lärare och rektorer har. Skriftlig varning, kvarsittning, föräldrasamtal och en kortare tids avstängning är exempel på sådana befogenheter. Läraren ska kunna avvisa en stökig elev från klassrummet. Allvarliga brott i skolan ska alltid polisanmälas.

3. Läraren ska ha rätt att beslagta föremål som kan uppfattas som stör undervisningen eller används vid fusk, t ex mobiltelefoner och mp3-spelare.

4. Skolk och olovlig frånvaro ska skrivas in i elevernas betyg.

5. Elever som ägnar sig åt allvarlig mobbning eller missköter sig allvarligt på annat sätt ska, som sista åtgärd, kunna flyttas till en annan skola. Kommuner som inte hjälper mobbade tillräckligt ska få betala böter

6. Skolpersonalen ska ha rätt att avvisa obehöriga personer från skolans område när de bedömer att så är lämpligt.

Det blir allt mer uppenbart att det skulle behövas omfattande reformer av svensk skolpolitik, men i det socialdemokratiska utbildningsdepartementet händer inget. Den arbetsro som skulle behövas i våra klassrum, verkar i stället ha lägrat sig över utbildningsdepartementet.

Jan Björklund (fp), skolpolitisk talesman

Christer Nylander (fp), riksdagsledamot från Kristianstad