Smålandsposten 080710
MVG är inte rätt betyg på den svenska skolan?
På en debatt om skolan i Växjö nyligen (refereras i Smålandsposten 24 juni) fick jag och övriga debattdeltagare frågan om vilket betyg vi skulle ge den svenska skolan. Efter en stunds tvekan gav jag betyget G. Att jag tvekade berodde på flera saker. Dels är det svårt att ge betyg när man inte är överens om vad som ska betygsättas, dels skiljer sig skolor åt så mycket att det är svårt att generalisera.
Något förvånad blev jag när alla andra sa MVG. Jag har funderat en hel del på detta sedan dess. Jag brukar normalt inte svartmåla, tvärtom framhåller jag gärna det som är positivt. När jag är ute på skolor möter jag också ofta väldigt duktiga och engagerade lärare.
Men ger man betyget MVG som övriga debattdeltagare, bland annat socialdemokraternas skolpolitiska talesman Marie Granlund gjorde, så måste ju det innebära att det inte finns så mycket att förbättra i svensk skola. Är det verkligen så?
Fyra av tio gymnasieelever har efter fyra år inte klarat slutföra sin gymnasieutbildning trots att utbildningen bara är tre år. Få ungdomar söker sig till lärarutbildningen, när andra länder har tio sökande på varje plats så är det ingen konkurrens alls i Sverige. Skillnaderna ökar mellan olika elevgrupper. En elev som går i skolan i kommuner där man inte satsar på skolan får sämre livschanser än om hon fötts i annan kommun. Svenska elever halkar efter i internationella undersökningar. Många elever, inte minst tjejer, kan vittna om mycket grovt och kränkande språkbruk i svenska klassrum. Skolpolitiken som den ser ut nu cementerar klasskillnader och socialt arv.
Kan man med gott mod säga att svensk skola ska ha MVG i betyg när det ser ut så här?
Nu är det inte elevernas, lärarnas eller skolledarnas fel att det ser ut som det gör. Det är den skolpolitik som under de senaste decennierna nedvärderat kunskap, lärare och skola som bär skulden.
Alliansregeringen med folkpartiet i spetsen lägger nu om skolpolitiken i grunden. Vi genomför en lång rad reformer de kommande åren som tillsammans kommer att lyfta svensk skola och ge fler elever chans att lyckas. Vi höjer kvaliteten på förskolan, vi inför tidigare betyg med fler steg, vi satsar närmare en miljard på att elever ska få hjälp att lyckas med svenskan och matten tidigt i grundskolan, vi lägger om lärarutbildningen, startar upp speciallärarutbildningen igen, ger lärarna befogenheter att upprätthålla ordning och studiero i klassrummet, vi inför lärarlegitimation och mycket mer.
Därför är jag optimist. De förändringar vi nu gör kommer att lyfta svensk skola och ge fler elever chans att lyckas. Det är bra för den enskilda eleven och det är bra för Sverige.
Det är viktigt att våga vara tydlig. Om en elev riskerar att missa godkända betyg så ska han eller hon få stöd och hjälp. Det är därför vi ska betyg i svensk skola. Samma sak gäller skolsystem i stort. Om man säger att allt är MVG säger man också att allt frid och fröjd.
Jag läste i tidningen dagen efter att socialdemokraten ändrat åsikt när publiken lämnat salen för att äta lunch. Det är bra att hon tänkte efter. Men vilken elev skulle vilja ha en lärare som ena stunden säger att man är värd MVG och nästa sänker det G? Och vem vill att ett parti som inte kan bestämma sig för om det finns något i svensk skola som måste förbättras eller inte ska få ansvar för det som är bland de viktigaste som finns, nämligen att se till så att alla barn och ungdomar får en så bra start på livet som möjligt?
Christer Nylander (fp)