Motsägelsefulla skolsignaler från (s)

(Kristianstadsbladet 14/11 - 07)

Det är med stor vånda och omfattande internt motstånd som socialdemokraternas ledning nu försöker förnya partiets skolpolitik. Partiledningen vet att något måste göras, partiet är i otakt både med verkligheten och med väljarna, men traditionen i partiet är stark. Mona Sahlin fick använda hela sin auktoritet som nyvald partiledare för att gräsrötterna inte skulle stänga dörren helt för tidigare betyg och tidiga kunskapsuppföljning i form av nationella prov. Slutresultatet av partiets samråd i helgen blev några små steg i rätt riktning, men också en tydlig manifestation av att partifolket i grunden gillar den gamla socialdemokratiska skolpolitiken.

I en artikel i Kristianstadsbladet den 10 november oroas fem socialdemokratiska kommunpolitiker med BUNs vice ordförande i Kristianstad Anne Krantz i spetsen, över den försiktiga och till stor del partitaktiskt motiverade omprövning som partiledningen vill se. På många andra håll, inte minst SSU har liknande och ibland ännu skarpare kritik kommit.

Anne Krantz med flera skriver att socialdemokrater alltid haft som ambition att det inte ska spela någon roll vilket hem man kommer ifrån, man ska ändå ha chansen till en bra utbildning. Det är möjligt att man haft denna ambition, men resultatet har blivit det motsatta. Faktum är att de som drabbas allra hårdast av den gamla socialdemokratiska skolpolitiken är just de som kommer från det som brukar kallas arbetarklassen. Skolan måste ha höga förväntningar på alla, inte minst på dem som har få förväntningar och lite stöttning i hemmet.

Alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen genomför nu stora satsningar på att höja kvaliteten i skolan och för att se till så att fler elever lyckas. Detta är en av de viktigaste sakerna man kan göra om man vill utjämna skillnader i samhället och ge alla barn och ungdomar chansen oavsett vilket hem de kommer ifrån.

Vi satsar på fortbildning av lärare. Nästan fyra miljarder satsas de närmaste åren för att fler lärare ska få fortbildning. Vi vet att den enskilt viktigaste faktorn för framgång i skolan är duktiga och välmotiverade lärare. Därför var det med stor förvåning vi konstaterade att socialdemokraterna i Kristianstad i sin alternativa kommunbudget tyckte att Kristianstad skulle ställa sig utanför detta lärarlyft. Hur tror Anne Krantz att Kristianstads lärare skulle se på kommunen som arbetsgivare om de inte fick ta del av lärarlyftet?

Vi satsar också på de tidiga årskurserna för att fler elever ska lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt. Det handlar om en statlig satsning på sammanlagt 900 miljoner kronor. I Kristianstad lägger majoriteten på ytterligare pengar på detta område. Anledningen är naturligtvis att fånga upp de elever som har bekymmer så tidigt som möjligt och ge det stöd de behöver för att nå framgång. Det är med stor glädje som vi ser att den socialdemokratiska ledningen öppnar för tidigare nationella prov. Men frågan är om detta blir socialdemokraternas politik i realiteten. Partikongressen har tidigare röstat nej till ett liknande förslag och uppenbarligen ser de kommunala skolpolitikerna (s) denna reform som något mycket negativt.

Regeringen har vidare aviserat satsningar på kvaliteten i förskolan. Vi är övertygade om att ett tydligare pedagogiskt uppdrag för förskolan är en framgångsfaktor. Därför förbereder regeringen ett förslag om allmän och avgiftsfri förskola från tre års ålder. Särskilda förskolesatsningar ska göras på barns språkutveckling. Vi förbereder också förslag som ska uppvärdera förskollärarna, bland annat genom ökade fortbildningsmöjligheter.

Det är bra att socialdemokraternas partiledning jobbar för att ändra partiets skolpolitik. På några punkter tar man steg åt rätt håll och närmar sig därmed åsikter som folkpartiet i många år tagit strid för. Men för att det ska finnas trovärdighet i att man står för en kunskapsskola måste man överge gamla positioner på fler områden. Samtidigt ska man vara medveten om att det i det socialdemokratiska partiet finns stora skillnader i synen på skolan. Hittills har gräsrötterna vid varje tillfället röstat ner förslag på (s) kongresser som handlat om fler och tidigare betyg, tidigare nationella prov och tydligare fokus på kunskapsuppdraget. Splittringen inom socialdemokratin i skolfrågan är uppenbar. Det blev särskilt tydligt när fem kommunala skolpolitiker med Anne Krantz i spetsen sågade partiledningens nya linje samma dag som Sahlin stred för att flytta positionerna åtminstone något lite åt rätt håll.

Christer Nylander (fp)

Riksdagsledamot

Pierre Månsson (fp)

Gruppledare