Nationell lässtrateg efterlyses

(Lärarnas tidning nr 11-12)

Internationella undersökningar visar att svenska elevers läsförståelsen försämras. Nästan var femte elev hävdar att de aldrig läser skönlitterära böcker i skolan. Fyra av tio ungdomar säger att deras föräldrar bara ibland eller aldrig läste för dem när de var små.

Dessutom ökar de klassmässiga skillnaderna. Kvinnliga akademiker läser mer och mer.medan alltfler manliga LO-medlemmar inte läser alls. Dessutom ser det ut som om dåliga läsvanor går i arv, söner till manliga LO-medlemmar läser knappt alls för nöjes skull.

Visst, det finns också positiva tecken; fler böcker ges ut, fler förlag bildas och fler böcker säljs. Men det finns all anledning att ta varningssignalerna på allra största allvar. Det är bättre att stämma i bäcken än att skrika i panik när man är på väg utför i vattenfallet.

I detta läge är det viktigt att trappa upp engagemanget. Det behövs många åtgärder inom en lång rad områden, inte minst skolan. Men jag tror att man också måste våga tänka nytt.

Jag vill att en nationell lässtrateg utses. Lässtrategens uppdrag bör vara att hålla samman olika insatser för att stimulera läsning och att bevaka politiken och varna när olika beslut inverkar negativt på läsningen. En nationell lässtrateg bör också få i uppdrag att stimulera lokala projekt och lyfta fram goda exempel för att sprida framgång.

Jag vill se en ambitiös och målinriktad lässtrateg. Jag skulle kunna tänka mig flera författare som skulle passa för uppdraget. Vad sägs om Håkan Nesser, Marjaneh Bakhtiari, Kajsa Ingemarsson och Liza Marklund? Men, kanske ska man gå utanför författarvärlden. Tänk om Stefan Holm, denna varma bokvän, skulle välja en ny karriär som bokens och läsningens hopp den dag han väljer att lägga av med friidrotten. Vilket lyft det skulle kunna bli för arbetet med att bryta det minskade intresset för läsning bland dagens unga.

Christer Nylander

Riksdagsledamot (fp)