Kristianstadbladet 090428
Sverige är ett av de länder i EU som har högst arbetslöshet bland ungdomar, så har det varit under många år. En avgörande förklaring till detta är att alldeles för många hoppar av gymnasiestudierna. Om man inte har fullgjort gymnasiet så är det ofta svårt att få jobb.
Av dem som började gymnasieskolan hösten 2004 var det bara sju av tio som fick slutbetyg inom tre år. Störst är problemen på de yrkesinriktade programmen och det beror till stor del på att programmen blivit alldeles för teoretiserade. Den som så snart som möjligt vill ut i arbetslivet för att göra ett bra jobb läser delvis samma kurser som en elev på naturvetenskapligt program som förbereder sig för en lång universitetsutbildning för att bli läkare.
Det är en socialdemokratisk tanke att alla utbildningar på gymnasiet ska vara så lika varandra som möjligt. Därför teoretiserade man yrkesprogrammen och sänkte ambitionerna för de högskoleförberedande programmen. Följden blev att avhoppen från gymnasiets yrkesinriktade utbildningar är mycket höga samtidigt som högskolor och universitet klagar på att studenterna är dåligt förberedda. När vi nu genomför en stor reform av gymnasieskolan så är ett huvudsyfte att alla ska få verklig chans att lyckas.
Ett tydligt tecken på att dagens gymnasium inte fungerar är att det individuella programmet växt över alla breddar. Bland dem som går på IV är det bara en av fem som får slutbetyg från gymnasieskolan, därför tar vi nu initiativ till en rejäl förbättring för dessa elever.
En annan problematik med det nuvarande gymnasiet är de lokala inriktningar och de tusentals lokala kurser som finns. Kvaliteten på dessa lokala kurser och inriktningar varierar mycket, flera av dem är rena hobbykurser som tillkommit enbart för att locka elever. Det kommer att finnas flexibilitet också i det nya gymnasiet, men kraven på kvalitet och relevans blir betydligt tydligare.
Det nya gymnasiet som träder i kraft 2011 blir ett lyft för yrkesprogrammen. De som går på yrkesprogram ska bli väl förberedda för yrkeslivet. Kurserna i till exempel svenska, matematik och engelska ska anpassas efter den inriktning man studerar. Yrkesprogram ska också tydligare än idag styras av arbetsmarknadens behov. Krav på nära samarbete med arbetsmarknaden, ska innebära att det arbetsplatsförlagda lärandet får hög kvalitet och att programmens innehåll speglar och följer arbetsmarknadens behov. Möjligheten till lärlingsutbildning, som nu finns på försök, permanentas.
Elever på yrkesinriktade program ska kunna välja mellan att läsa alla de kurser som krävs för högskolebehörighet eller att fördjupa sina yrkeskunskaper. Men vi ska inte ha några återvändsgränder i utbildningssystemet, den som läser ett yrkesprogram ska ha rätt att läsa in högskolebehörighet, antingen genom egna val i gymnasiet eller senare på komvux.
De som går högskoleförberedande program ska bättre än idag förberedas för vidare studier. Tydligare behörighetsregler som är bättre anpassade efter innehållet på respektive program införs och kraven på allmän högskolebehörighet höjs så att man måste fördjupa sina kunskaper i svenska och engelska. Samtliga program ska avslutas med en examen, antingen yrkesexamen eller högskoleförberedande examen.
Ska det nya gymnasiet bli lyckat räcker det inte att bara förändra gymnasiet, man måste se utbildningssystemet som en helhet. Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasiet, men långt i från alla är tillräckligt väl förberedda, många saknar de förkunskaper som krävs för gymnasiestudier. De satsningar vi nu gör för att stärka grundskolan är därför helt avgörande också för det framtida gymnasiet.
Christer Nylander
Riksdagsledamot (FP)