I januari presenterades Kulturrådets beslut om hur de statliga medlen, 1,2 miljarder kronor, fördelas till Kultursamverkansmodellens pionjärer: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten.
En viktig förändring som nu följer i utredningens spår är regionernas ökade inflytande över och ansvar för hur de statliga kulturanslagen ska investeras. När kulturen blir en angelägenhet för fler, får den också ökad betydelse och större plats i samhället.
Att detta nu håller på att bli verklighet bekräftas i en rapport från Kulturrådet som lämnades till Kulturdepartementet den 15 mars. I denna första utvärdering som skett i samråd med regionerna och de nationella kulturinstitutioner som ingår i samverkansmodellen konstateras bland annat att ”en styrka i samverkansmodellen är att regionala kulturplaner tas fram i bred samverkan med företrädare för kulturliv och civilsamhälle. Härigenom får kulturfrågorna en helt ny förankring i samhället”.
Vi svenskar är ett kulturaktivt folk. Jämfört med medborgare i övriga Europa går vi nästan mest på museer, konsthallar, teatrar och konserter. Vi köper och lånar böcker som få andra, dansar, målar, sjunger i körer och deltar i studiecirklar. Men fortfarande är det många, både unga och vuxna, som inte kommer i kontakt med kulturens värld. Vi vill att kulturen ska nå fler, helst alla, och ta plats på ännu fler områden. Inom skolan, inom turismen, vården och näringslivet.
Skåne har i hög grad visat vägen för kulturen och den nya kulturpolitiken. I högre grad än tidigare har den blivit en strategisk fråga för regional tillväxt och utveckling. Genom införandet av Kultursamverkansmodellen deltar inte bara politiker i arbetet med att mejsla fram en kulturell handlingsplan, utan även professionella kulturskapare liksom engagerade utövare i den civila sektorn.
Detta gör det möjligt för Region Skåne och Skånes kulturaktörer att påverka fördelningen mellan olika ändamål och kulturuttryck. Här är medborgarperspektivet och samverkanstanken centrala.
De nationella kulturpolitiska målen finns kvar, de som betonar vikten av att alla Sveriges invånare får tillgång till ett brett kulturutbud. Men vad och hur det avgör nu i högre grad de boende i Skåne.
I Skåne har Kultursamverkansmodellen inneburit ett extra tillskott på en miljon kronor för en satsning på form och design. I Skåne har man även valt att anta en annan mycket viktig uppgift – nämligen att ta emot fler fristadsförfattare; journalister och författare som i sina hemländer förbjuds att skriva och uttrycka sig fritt. Regionen kommer också att fortsätta driva den kvalitativa satsningen på dansen, på samma sätt som man utvecklar kunskapen om sambandet mellan kultur och hälsa.
Vi gläds åt att förnyelsen av kulturpolitiken skapat ett så stort intresse för kulturfrågor, inte bara i Skåne utan i hela landet. Nu ställs det nya frågor och det kommer nya svar. Regionerna får ökade möjligheter att lyfta kulturen utifrån sina förutsättningar. Det ger ökad mångfald vilket berikar och stärker den nationella kulturpolitiken.
Sverige är ett av de få länder i Europa som kunnat öka sin offentliga kulturbudget. I land efter land ser vi hur den ekonomiska krisen tvingar politikerna till tuffa besparingar, inte minst på kulturens område. Så är det inte här och genom alliansregeringens skattesänkningar kan invånarna i Sverige dessutom investera mer av sina egna pengar på kultur och fritid. Det sker också!
Kultursamverkansmodellen innebär en betydligt större regional frihet och ett tydligt ansvar. Samarbetet vilar på gemensamt förtroende, samt tillit och ansvartagande från båda parter. Vi ser fram emot att följa den fortsatta utvecklingen, i Skåne och i de regioner som vid årsskiftet träder in i den nya modellen.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
kulturminister
Christer Nylander (FP)
ledamot av riksdagens kulturutskott
Göran Montan (M)
ledamot av riksdagens kulturutskott
Anders Flanking (C)
ledamot av riksdagens kulturutskott
Andreas Carlson(KD)
ledamot av riksdagens kulturutskott