En ny lärarutbildning, ny skollag, ny gymnasieskola och ett nytt betygsystem är bara några exempel på åtgärder som nu sätts in för att vända resultaten i svensk skola.
Samtidigt med denna omläggning av skolpolitiken sker en utveckling av de tekniska lärverktygen i skolan. I ett växande antal skolor har varje elev egen dator. Alltfler skolor utrustas med interaktiva skrivtavlor. Utvecklingen skapar möjligheter vi för bara några år sedan knappt kunde drömma om. Tidigare satsningar på datorer i skolan – såväl i Sverige som i andra länder - har ofta misslyckats. Det beror på att man glömt bort att det inte räcker med teknik. En dator kan inte ersätta en duktig lärare. Det som behövs är att man förenar tekniken med en genomtänkt pedagogik och ett bra innehåll.
I Sverige finns en unik möjlighet att genomföra en reform som verkligen kan göra skillnad för inlärningen via interaktiva skrivtavlor: Det är hög tid att Utbildningsradions arkiv öppnas och görs fullt tillgängligt för alla klassrum i Sverige via interaktiva skrivtavlor och datorer. I UR:s arkiv finns tusentals filmer och program för radio och tv som är direkt anpassade för utbildningssituationen. Det är en skattkista av material som inte används och som inte ens får lov att användas fullt ut. Det är slöseri.
Själva tavelytan på en interaktiv skrivtavla kan förvisso användas på ett sätt som gamla svarta och vita tavlor inte kan matcha, men det är genom internetuppkoppling som den stora förändringen sker. Tillgång till ny, uppdaterad fakta, möte med experter, illustrerande filmer och kontakt med klassrum på andra sidan jordklotet är bara några av de möjligheter som öppnar sig. Många svenska skolor använder dessa möjligheter idag, men faktum är att flera av våra grannländer ligger långt före. Svensk skola måste flytta fram positionerna också på detta område och använda den guldgruva som vi har i UR:s arkiv.
De avtal UR idag har med upphovsmän gör det möjligt att låta nytt material vara fritt tillgängligt endast i sex månader på UR Play efter att de visats på tv. Därefter måste man vända sig till en mellanhand, till exempel en kommunal mediecentral, och via lösenord få tillgång till programmen. Om arkiven ska kunna öppnas helt och användas mer flexibelt måste därför avtalen med upphovsmännen skrivas om. Det medför en viss kostnad, men vinsterna är betydande och möjligheterna är många. En lärare som pratar inlevelsefullt om insekters liv, skulle med några enkla knapptryck kunna visa eleverna en pedagogiskt genomtänkt film i ämnet. Elever som jobbar med Gustav Vasa skulle kunna få i läxa att se en UR-film om just detta ämne. Studenter kan på sin läsplatta få direkt tillgång till föreläsningar och intervjuer med framträdande forskare. Föräldrar som vill hjälpa till med matematikläxan kan enkelt få en uppfräschning av kunskaperna.
En öppning av UR-arkivet skulle kunna innebära att man försämrar konkurrensmöjligheterna för andra läromedelsproducenter. Så får inte ske. Därför måste UR göra sitt arkiv tillgängligt också för andra, kommersiella och ickekommersiella aktörer. Om ett förlag tar fram en lärobok i historia skulle man mycket väl kunna knyta en onlineresurs till denna som delvis består av UR-material. På samma sätt bör arkiven vara öppna också för andra entreprenörer i kunskapsbranschen. Naturligtvis kan man komma att stöta på en del hinder, t.ex. kan man behöva reglera hur man klipper och remixar i materialet, men som grundprincip bör UR:s arkiv vara öppet för alla intressenter.
De stora skolreformer som alliansregeringen nu genomför kommer att medföra ett lyft för svenskt utbildningsväsende. Att parallellt med detta också göra ett språng framåt när det gäller användandet av teknisk utrustning i skolan skulle innebära ytterligare en injektion för att lyfta Sverige som modern kunskapsnation.
Christer Nylander (FP)
Vice ordförande, riksdagens kulturutskott
Tina Acketoft (FP)
Gruppledare, riksdagens utbildningsutskott