Publicerad i Smålandstidningen, Tranåstidniningen och Vetlandaposten 2009-12-03

 

Uppmärksamma internationella handikappdagen

Mer än var femte person i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan påverka livets alla skeenden och förutsättningar för delaktighet i samhället, men människor med funktionsnedsättning ska inte ”handikappas” på grund av att vårt samhälle diskriminerar.

Idag, den 3 december, uppmärksammar vi den internationella handikappdagen. Det är hög tid att vi vidgar synen på funktionsnedsättning och börjar se varje människas unika kompetens. Handikapprörelsen har tålmodigt väntat på att samhället ska vara till också för dem, att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på samma villkor som andra. Det handlar om att kunna gå in via huvudentrén till byggnader, att kunna ta del av varor och tjänster och framför allt att slippa bli diskriminerade på arbetsmarknaden, i sjukvården och i skolan.

För drygt ett år sedan sade en enhällig riksdag ja till att Sverige skulle underteckna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen beslutade samtidigt att Sverige skulle ansluta sig till det tillhörande frivilliga protokollet som innebär att den som upplever sina rättigheter kränkta ska kunna klaga till en övervakningskommitté inom FN. Konventionen är i kraft sedan den 14 januari i år, men mycket återstår innan Sverige uppfyller alla konventionens åtaganden och krav.

Att offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla borde vara en självklarhet, men idag finns många hinder som leder till stora problem för personer med funktionsnedsättning. I många fall handlar det om så kallat ”enkelt avhjälpta hinder”. Det kan handla om mindre nivåskillnader, tunga dörrar eller avsaknad av ledstänger och kontrastmarkeringar.

Riksdagen beslutade redan 2000 om en nationell handlingsplan för handikappolitiken med målsättning att dessa hinder skulle vara undanröjda senast vid utgången av 2010. Trots detta hade de tidigare socialdemokratiska regeringarna knappt påbörjat arbetet när Alliansregeringen tillträdde 2006. För att påskynda arbetet har regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram en strategi för hur målen för tillgänglighet snabbare ska kunna nås.

I arbetet med tillgänglighet har även kommunerna ett särskilt ansvar. Ett ansvar som många kommuner inte tar på allvar. En nyligen presenterad gemensam rapport från Sveriges länsstyrelser visar att bland över de 190 kommuner som svarade på den utskickade enkäten uppskattar endast 17 kommuner ha undanröjt samtliga enkelt avhjälpta hinder vid utgången av 2010. 114 kommuner förväntas då ha kommit halvvägs.

Regeringen arbetar med frågan kring att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering och för att den som blir drabbad ska kunna få skadestånd. Förhoppningsvis kan detta sätta ytterligare press på kommuner och även andra aktörer.

Folkpartiet vill se en politik som uppmärksammar personer med funktionsnedsättning och ändrar attityder. Det är dags att gå från ord till handling.

Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot och talesperson i handikappfrågor (FP)

Emma Carlsson Löfdahl, riksdagsledamot (FP)