Ungdomsskatt eller lärlingsjobb – du väljer

 

I höstens riksdagsval står två tydliga alternativ mot varandra. Vänsterblocket, å ena sidan, vill höja bidragen och göra det dyrare att anställa. Mot det står Folkpartiet och Alliansens politik för fler i jobb och ett växande välstånd.

 

Också när det gäller ungdomsarbetslösheten är skiljelinjerna tydliga. Socialdemokraterna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för att ha en ung person anställd. Det blir en chockhöjning av kostnaden för ung arbetskraft. Detta skulle innebära ett hårt slag mot unga i hela Sverige.

 

På höglandet fanns det i juli 524 unga (18-24 år) som varit öppet arbetslösa kortare tid än ett halvår och som var inskrivna på arbetsförmedlingen. Kostnaden för att anställa dessa unga skulle med oppositionens politik öka med 18,2 miljoner kronor om året. Kostnaden skulle dessutom öka för alla dem unga som redan har ett jobb.  Det skulle inte ge fler unga jobb – utan färre.

 

Folkpartiet vill istället minska trösklarna in på arbetsmarknaden för unga. Det ska vara fortsatt billigt att anställa unga. Folkpartiet och Alliansen under mandatperioden halverat arbetsgivaravgiften för personer under 26 år. Unga personer utan erfarenhet och med lägre utbildningsnivå har tidigare ofta haft svårt att konkurrera om jobben. Många har fastat i långvarigt utanförskap och arbetslöshet. Regeringens sänkning av kostnaderna för att ha unga anställda har varit viktig för att ge dessa ungdomar en bättre chans att ta sig in på arbetsmarknaden.

 

Folkpartiet vill också storsatsa på lärlingsutbildningar och uppvärdera yrkesutbildningarna i den nya gymnasieskolan. Det är bättre att unga kan lära sig ett yrke genom lärlingsjobb till lägre lön än att de lever på socialbidrag.

 

Flera länder som har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, som Tyskland och Danmark, har ett utbyggt lärlingssystem. Lärlingen får där en lärlingsanställning med lägre lön och utbildas samtidigt i ett yrke. Folkpartiet tror att lärlingsutbildningar kan hjälpa tusentals unga i Sverige att få en praktisk utbildning och få in en fot på arbetsmarknaden.

 

Alliansregeringen har därför inlett en försöksverksamhet med lärlingsutbildningar inom ramen för gymnasieskolan. Hösten 2010 kommer sammantaget ca 9 000 ungdomar ha påbörjat en lärlingsutbildning på gymnasiet. Allianspartierna har också kommit överens om att bygga ut lärlingsutbildningarna kraftigt. En miljard kronor ska satsas på lärlingsutbildningar nästa år, om Alliansregeringen blir återvald. Det innebär en utökning med 40 000 lärlingsplatser inom utbildningssystemet. Detta ger ännu fler vägar in på arbetsmarknaden för unga.

 

Människor är olika. Det låter självklart, men är uppenbarligen något som Socialdemokraterna inte insett. Deras politik går ut på att alla ska bli behöriga till högskolan, oavsett intresse och egen vilja. Vi vill att praktisk talang ska ha ett eget värde. Att läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen blir möjligt för dem som vill, men inte en skyldighet för alla.

 

Emma Carlsson Löfdahl (FP), riksdagsledamot för Jönköpings län

 

Publicerad i Smt