1. Ekonomisk kris – världen runt
2. EU-val – där partierna skall gå till val själva
3. Blockpolitik inför valåret 2010
Frågan är: Är blockpolitik bra? Och i så fall: För vem?
Det är ganska märkligt det som hänt på senare tid. Att den ekonomiska krisen världen runt överraskade både politiker och ekonomer är en sak. Men lämpar den sig då, om vi håller oss till Sverige, för stor partipolitisk strid?
Ser vi till vad som hände i USA kan vi notera att i självaste presidentvalrörelsen var båda kandidaterna, Barack Obama, och John McCain, minst sagt angelägna om att visa enighet i den här frågan. Båda avbröt för en kort stund sina valkampanjer, åkte till Washington för att se till att ge tillräckligt stöd för den avgående presidenten George W Bushs åtgärder. Tro inte att det var för att de gillade presidenten.
I Sverige har det varit tvärtom! Från första sekunden har oppositionspartierna varit beredda att kritisera regeringen för bristande förutseende, senfärdighet och för lite åtgärder. Ursäkta: Har det skapat förtroende för oppositionen? Nä, snarare tvärtom.
Jag vill inte gå i god för att varenda åtgärd Allianspartierna och dess regering vidtagit varit rätt och riktig, i tid eller omfattning, det finns saker som säkert skulle ha gjorts bättre. Men att i avsaknad av alternativ ropa på att göra av med mer av våra sparade pengar på sådant som garanterat inte ger resultat i form av fler jobb, är det klok politik?
Professor Olof Ruin har beskrivit den nya blockpolitiken, som vi inte kommer att få se mycket av i årets EU-val den 7 juni som i stället blir en kamp mellan.
Allianspolitiken bygger på samverkan från Högfors, den kommer att vara huvudalternativet i 2010 års val. Ock så skall vi under året få se s-v-mp-samverkan utarbeta sitt förslag, ja, det blir inte lätt.
Men jag tror att Ruin har rätt på en punkt: Det kommer att gynna vänsterpartiet och Lars Ohly, eftersom alternativet varit att likt Sverigedemokraterna befinna sig i utkanten av hela det "politiskt korrekta" partisystemet.
För Mona Sahlin i synnerhet och Peter Eriksson/Maria Wetterstrand i allmänhet kommer blocksamverkan med Lars Ohly att bli en prövning, ett långt lidandes historia. Det är inte konstigt att Ohly, som annars kunde ha riskerat åka ur riksdagen, ser glad ut som en nybörjare i skolan i dessa dagar.
För sverigedemokraterna är blockpolitiken mycket negativt. Partiet tvingas med blockpolitik ge besked: Vilken statsminister, vilket block, kommer ni att ge ert stöd? 50 procent av dess väljarkår kommer alltid att vara missnöjt med beskedet.
Så i detta perspektiv är blockpolitik. Det försvårar för sverigedemokraterna att profitera på människors rädsla. Det kommer också att tvingas ta ställning.
Det hade man inte räknat med!
Gunnar Andrén