Den 17 feburari 2002
Gunnar Andrén (fp) om felkällor och olika mätmetoder:
Kan man lita på opinionsmätningar?
- Av Gunnar Andrén -
BÖRJA MED ATT att titta på tabellen här nedan.
Den visar de olika opinionsundersökningar - frågan är:
Vilket parti skulle ni rösta på om det vore val i dag? - som publicerats under senaste månaden, de två sista så sent som den 16 febr 2002.
| Parti |
Val 1998 |
Temo jan 2002 |
Sifo jan 2002 |
Ruab febr 2002 |
Gallup febr 2002 |
| (m) |
82 |
94 |
86 |
86 |
72 |
| (c) |
18 |
20 |
19 |
19 |
18 |
| (kd) |
42 |
36 |
33 |
22 |
33 |
| (fp) |
17 |
0 |
17 |
17 |
16 |
| (s) |
131 |
153 |
154 |
169 |
168 |
| (v) |
43 |
46 |
40 |
36 |
42 |
| (mp) |
16 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Det finns väl egentligen bara två säkra tendenser, eller slutsatser som går att dra:
1. Socialdemokraterna är på frammarsch och ligger klart över 1998 års urusla valresultat, 36,4 procent valde då (s).
2. Miljöpartiet ligger numera stadigt under 4 procent och har inte i någon mätning under senaste månaden hamnat över fyra procent, i någon till och med under tre.
Plats för ett lysrör om riksdagsmandaten skall kunna bärgas!
MEN i övrigt?
Moderaterna återfinns i intervallet 72-94 mandat.
Centern återfinns i intervallet 18-20 mandat.
Kristdemokraterna återfinns i intervallet 22-36 mandat.
Folkpartiet - som fick under 4 procent i en mätning - återfinns i intervallet 16-17 mandat.
Vänsterpartiet återfinns i intervallet 36-46 mandat. Spridningen är alltså stor för moderaterna, kristdemokraterna och vänsterpartiet.
AV DETTA KAN man draga en slutsats:
Alla mätningar kan inte vara rätt.
Eller kan de just det?
Har de skilda resultaten att göra med olika undersökningsmetoder, bra och dåliga, eller något annat?
SVARET är ganska enkelt.
De mycket olika resultaten beror på att tillförlitligheten i svarsfrekvensen är för låg.
Av exempelvis de 3.104 utvalda som skulle tillfrågas av Ruab - som annars sysslar med att mäta helt andra saker, radiolyssnande och liknande - var det bara 2.290 som svarade.
Hur många procent är det?
Under 74 procent - och då skall man komma ihåg att valdeltagandet, trots en minskning krig 5 procent vid valet 1998, låg över 80 procent.
Felmarginalen blir med dessa telefonutfrågningar enligt min mening inte bara alldeles för stor utan troligen dessutom systematisk - även om det är svårt att veta vilka grupper olika kvällar som inte svarar på telefon:
Pensionärer?
Ungdomar?
Motionärer?
Sjuka?
Ja, det finns oändligt många felkällor.
MEN VÄRST ÄR att i grunden ställs fel fråga - det är något som jag kritiserat under många, många år.
Man måste, för att kunna dra säkrare slutsatser, få svar på inte mindre än fyra frågor:
1. Vilket parti tycker ni är bäst i dag?
2. Tycker ni att det partiet är tillräckligt bra för att också rösta på det när det blir val?
3. Röstade ni förra valet?
4. Vilket parti röstade ni på förra valet (om ni röstade)?
DET ÄR MÅNGA frågor - men genom det frågebatteriet, som en gång användes av Sifo-chefen Hans L Zetterberg och som ledde till nästan obegripligt stor precision i förutsägelserna av valutgångarna fram till 1988 - men de ger många besked, inte minst den fjärde frågan fast den kan synas oviktig.
Den ger nämligen besked om, förutsatt att tillräckligt många väljare tillfrågas, hur människor värderar sitt senaste val.
Vi vet till exempel att cirka 12 procent röstade på kristdemokraterna.
Då bör också tolv procent minnas det.
Men så är det kanske inte - kd får bara tio procent som minns.
På samma sätt var det mindre än 36 procent som mindes att de röstade socialdemokratiskt - men nu uppger kanske bortåt 40 procent detta, aha, man minns lite selektivt:
Här finns en felkälla av betydande mått.
PÅ SAMMA SÄTT är det viktigt att veta om man tycker att det parti som är "bäst i dag" också skall få rösten på valdagen.
Jag misstänker till exempel att under lång tid har moderaternas och vänsterpartiets väljare haft högre röstningsbenägenhet än till exempel folkpartiets, centerns och framför allt miljöpartiets - och därmed har moderaternas och vänsterpartiets styrka överskattats, de tre andras underskattats.
VAD SÄGER NU allt detta?
Jo, att man skall vara uppmärksamhet på tendenser - som socialdemokraternas framgångar och miljöpartiets problem - men att vi ännu vet väldigt lite om övriga partiers valresultat 2002.
Gunnar Andrén
17 februari 2002