Rödgrön elpolitik
– svart sotdöd för svensk basindustri
”Det måste bli en ändring – för jobb i Sverige!”
Rapporten presenterad i Hallstavik den 6 september 2006
Bakgrunden till rapporten:
Elräkningen – den månatliga chocken och hotet mot sysselsättningen
Den senaste tiden har debatten om de höga elpriserna i Sverige varit mycket intensiv. Så sent som förra söndagen (27 augusti) förklarade statsminister Göran Persson i TV-utfrågningen inför valet den 17 september att sänkta elpriser inte var att vänta och inte heller önskvärda. Men många el-konsumenter upplever med rätta den månatliga elräkningen som en chock: Det är skatt på skatt – och slutresultatet är att elektriciteten blivit mycket dyr.
För Sveriges stora basindustrier, inom skogen, gruvorna, kemiföretagen, utgör höjda elkostnader ett mycket stort hot mot fortsatt bevarad konkurrenskraft och därmed sysselsättningen. Beskedet om att Rottneros anläggningar i Utansjö skall flyttas utomlands till följd av bland annat höga elkostnader är varken en överraskning eller engångsföreteelse. Aluminiumföretaget Kubal i Sundsvall – en gång Gränges Aluminium med lika stor elkonsumtion som hela Göteborgs stad - har redan minskat antalet anställda kraftigt beroende på höjda elkostnader.
Att skatten på elektricitet höjts många gånger under senaste åren är ingen nyhet. Senast den 1 januari 2006 höjdes i praktiken skatten på el på inte mindre än fem olika sätt:
1. Höjd effektskatt på elektricitet från kärnkraft.
2. Höjning av energiskatten på el med 0,6 öre per kWh.
3. Indexuppräkning av elskattesatserna med 0,1 öre per kWh.
4. Elleverantörernas egenförbrukning görs skattepliktig
5. Mervärdesskatt med 25 procent läggs ovanpå summan av ovanstående.
Varje skattehöjning var för sig utgör inget hot. Men sammantaget – och när momsen läggs ovanpå – handlar det om mycket stora förändringar. Elektricitet har blivit en allt större utgiftspost i hushållsbudgeten.
Alla dessa skattehöjningar är en del av förklaringen till det höga elpriset.
Men det finns fler förklaringar:
1. Avvecklingen av två kärnkraftreaktorer i Barsebäck -
2. Hushållens stigande användning och förbrukning av elektricitet
3. Bristen på ny produktionskapacitet – inga nya stora anläggningar byggs, vindkraft räcker inte
4. Dålig konkurrens mellan de lilla antalet stora elproducenter
5. Den internationella konkurrensen driver fram prisökningar vars berättigande endast de stora producenterna har grepp över
6. Vädersituationen: Kall vinter med lång kylig vår, dålig tillrinning i vattenmagasinen
Miljöpartiets påverkan – och effekterna för elintensiva företag
• Socialdemokraterna har under senaste mandatperioderna gjort sig politiskt beroende av miljöpartiet i energipolitiken. Detta beroende spelar en stor roll för politikens utformning.
• Miljöpartiet förespråkar en starkt restriktiv energipolitik. Partiet styrs av värderingar som både begränsar tillgången till elektricitet och höjer priset. Den senaste mandatperioden har partiet framgångsrikt påverkat regeringspolitiken, genom ständig utpressning. Det har varit bra för miljöpartiet – men inte ens för dess väljare - eftersom partiet framgångsrikt lyckats driva socialdemokraterna framför sig för att uppfylla sina ambitioner. Detta är dåligt för Sverige, för svensk industri och det har försämrat den svenska basindustris konkurrenskraft.
• Vid fortsatt röd-grön majoritet i riksdagen kräver miljöpartiet att få ingå i regeringen. Det innebär ännu större inflytande över politiken. Av den skatteväxling som skall genomföras fram till 2010 på 30 miljarder kr återstår ännu 13 miljarder.
• Miljöpartiets energipolitik innebär kraftigt höjda skatter och priser på el. Kärnkraften ska snabbavvecklas. Partiet vill stänga två reaktorer nästa mandatperiod och sedan en reaktor vartannat år. Kapacitetsminskningen – totalt 70 TWh – motsvarar nära halva den svenska elproduktionen.
• Med statliga subventioner och elcertifikat räknar man med att bygga ut vindkraften med 20 TWh till 2015. Då återstår nära 50 TWh att ersätta. Enligt miljöpartiet kan viss del ersättas med bioenergi och solvärme. Men det mesta ska inte ersättas alls, eller som det heter med miljöpartiets språkbruk, sparas bort. Därför handlar det inte bara om en avveckling av kärnkraften, utan också en avveckling av den svenska elintensiva industrin.
• Det förefaller dock osannolikt att socialdemokraterna skulle gå med på en snabb avveckling av kärnkraften. Men på lång sikt har miljöpartiet och socialdemokraterna samma mål för inriktningen av energipolitiken. Däremot skiljer sig bedömningen av vilken genomförandetakt som är möjlig.
• Enighet föreligger dock om att den gröna skatteväxlingen på totalt 30 miljarder ska fullföljas. Det innebär höjningar av energi- och miljöskatter under nästa mandatperiod på 13 miljarder kronor.
• Miljöpartiets energipolitik leder till nedläggning av stora delar av den svenska elintensiva industrin. Resultat: Stor arbetslöshet och att orter i områden med redan svag arbetsmarknad drabbas av en näringspolitisk katastrof.
• Förutsättningarna för den elintensiva industrin försämras successivt med en regering där miljöpartiet ingår eller stödjer. Den mest näraliggande konsekvensen är att nyinvesteringar styrs till andra länder; nuvarande verksamhet utvecklas inte, industrier dör sotdöden.
Ingenjörsvetenskapsakademiens framtidsstudie
Den analys miljöpartiet gör är skrämmande, både i naivitet och nonchalans i synen på den elintensiva industrins internationella konkurrenskraft och dess betydelse för svensk ekonomi och arbetsmarknad.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har i studien Ökad konkurrenskraft för svensk processindustri” presenterat (2006) en helt annan bild av vad som krävs för att den elintensiva industrin både ska behålla sin internationella konkurrenskraft och fortsätta utvecklas.
IVA poängterar särskilt att energifrågan är central samt att det krävs konkurrenskraftiga och stabila förutsättningar på energiområdet. IVA skriver att ingen enskild faktor är så viktig för processindustrins konkurrensförmåga som energiförsörjningen. Särskilt gäller detta de mest energiintensiva branscherna skog, kemi, gruvor och stål. ”En befarad risk för störningar i elleveranserna, kraftiga prisfluktuationer och de höga elpriserna utgör en stor konkurrensnackdel för svensk processindustri.”
Svensk basindustri är i dag en högteknologisk verksamhet, med stort IT-innehåll och en hög innovationstakt.
Utvecklingen inom basindustrin – nya innovationer och nya investeringar – har inte inneburit att elbehovet minskat på senare år. Branschorganisationen SKGS (
www.skgs.se) har dock belagt att elanvändningen blivit effektivare. Produktionsvärdet ökar för varje kWh som industrin använder men tillväxttakten innebär att basindustrins elförbrukning är växande.
Detta är bra för svensk industri och svensk ekonomi då det också innebär större exportinkomster.
Basindustrins betydelse för ekonomi och arbetsmarknad
Den svenska basindustrin - skog, kemi, gruvor, stål - står för en stor del av våra exportinkomster, omkring 225 miljarder. Det motsvarar 51 procent av Sveriges nettoexport under ett år eller 27 procent av den totala exporten.
Den svenska basindustrin sysselsätter idag direkt eller indirekt 375 000 människor. I Hallstavik är pappersbruket helt dominerande, likaså i Skutskär och på många andra håll. I Kiruna (gruva) och Stenungsund (kemiföretag) svarar industrierna för nära hälften av sysselsättningen. Basindustrin har avgörande betydelse också i kommuner som Oxelösund, Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik, Grums och många flera där efterfrågan på arbetskraft i övrigt är svag.
Nedanstående bild visar industrins spridning över Sverige (Källa
www.skgs.se)
De svenska bruksorternas historia är starkt förknippade med basindustriernas etablering och utveckling. I dag har bruken kanske inte samma betydelse som förr för orternas hela utveckling och sociala liv. Men på de flesta håll dominerar företagen fortfarande i näringsliv och den viktiga arbetsmarknaden.
En stor skillnad är dock att avgörande beslut – både för företagen och den politik som skapar ramarna - fattas längre bort än tidigare. Ägande och företagsledning är inte längre lika lokalt förankrade som förr.
Den svenska basindustrin utmärks numera av att de ingår i nationella bolag och internationella koncerner. Det betyder att strategiska affärsbeslut om exempelvis investeringar fattas av människor och i styrelserum långt från de platser där den operativa verksamheten bedrivs. Ortslojalitet eller sentimentalitet finns där föga utrymme för. Rent affärs- och marknadsmässiga bedömningar görs. Inte ens bara lönsamhet räcker alltid. I konkurrens med andra anläggningar och lokaliseringsalternativ måste man också trovärdigt kunna visa att man är bättre och kan generera tillräcklig vinst även i framtiden. Därför är energipolitiken central för framtiden.
Myten om de låga svenska elpriserna
Det är en myt att Sverige fortfarande har världens lägsta elpriser - och det därför inte skulle finnas några alternativa möjligheter för den tillverkning som i dag sker här.
I länder som Australien, Kanada och Sydafrika har den elintensiva industrin redan bättre villkor. I Finland har oron för prisutvecklingen inneburit att basindustrin beslutat sig för att investera i och bygga en egen kärnkraftreaktor för att trygga försörjningen, klar kring 2009.
I en utredning från näringsdepartementet (DS 2001-63) refereras tidigare studier av basindustrins möjligheter att kompensera sig för prishöjningar på el. I departementspromemorian konstateras:
- att priskonkurrensen på världsmarknaden är så hård att priskompensation inte är möjlig,
- att möjligheterna för enskilda inköpare att påverka priset på insatsvarorna är starkt begränsade,
- att möjligheterna att övervältra kostnader till tidigare led är begränsade,
- att möjligheterna att ersätta el med annan insatsvara i praktiken begränsas av att det bara går att tillverka en viss produkt på ett givet sätt.
Elintensiv verksamhet – 25 procent av all elförbrukning i Sverige
Svensk basindustri består huvudsakligen av elintensiv processindustri. För att behålla sin internationella konkurrenskraft, för att utveckla verksamheten och att investeringar läggs i Sverige krävs tillgång till elektricitet till konkurrenskraftiga villkor, vilket i klartext betyder låga priser.
I dag använder basindustrierna drygt 40 TWh under ett år. Det motsvarar mer än 25 procent av all elkonsumtionen i hela Sverige.
Skogs- och gruvnäringarna, kemi- och stålindustrin etablerades och utvecklades i Sverige i första hand för att naturtillgångarna – råvarorna - fanns här. Men en annan viktig förutsättning var den rika tillgången till energi. I älvarna fanns billig kraft tillgänglig i närheten. Genom elsystemets utbyggnad, först genom vattenkraften och sedan också kärnkraften, kunde den svenska basindustrin utvecklas och bli världsledande. Elektricitet till konkurrenskraftiga priser har varit en förutsättning för att råvaror och naturtillgångar kunnat bearbetas och förädlas till produkter att avsätta på världsmarknaden.
Den gröna svartväxlingen
Den så kallade gröna skatteväxlingen presenterades första gången i budgetpropositionen 2001. Totalt handlade det om att energi- och miljörelaterade skatter skulle höjas med 30 miljarder kronor fram till år 2010. Hittills har partierna fått ihop 17,2 miljarder. Det innebär att det återstår 13 miljarder att genomföra under nästa mandatperiod.
Den gröna skatteväxlingen är dock ingalunda grön. Den är svart, det handlar om svartväxling – för skatten på arbete har inte alls sänkts som det har sagts. Huvuddelen av de elskattehöjningar som genomförts sedan 2001 har också lagts på hushållen.
En viktig skillnad blir då att den moms som hushållen tvingas betala, kan företagen lyfta av. Den elintensiva industrin behöver inte heller betala för elcertifikaten. Men 2004 infördes en elskatt också för industrin på 0,5 öre/kWh, detta utöver effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraftverk. Men miljöpartiet kräver bland annat fortsatta kattehöjningar för el producerad i kärnkraftverk, något som i så fall drabbar både hushåll och företag.
Stora företag och orter i Sverige med särskilt el-intensiv industri
(egentligen företag där tillgången till elektricitet är en viktig del för själva framställningen, därav följer att många verkstadsföretag faller utanför trots att de använder mycket elektricitet, till exempel Volvo, ABB, Ericson,Scania etcetera, likaså elproducenter)
Företag Ort Anställda
Sandvik AB (av totalt 6000) Sandviken 4000
SSAB (tunnplåt) Borlänge 2511
SSAB Oxelösund 2785
Iggesund Paperboard (Holmen) Hudiksvall 1800
LKAB Kiruna 1800
Skoghalls pappersbruk Skoghall 1200
Gruvön Karlstad 1140
LKAB Malmberget 1100
Hylte Mill (Stora Enso) Hyltebruk 1000
Ortvikens pappersbruk (SCA) Sundsvall 1000
Stora Enso Skutskär 1000
Outokumpu Avesta 970
Kvarnsveden (Stora Enso) Borlänge 950
Holmen Paper Hallstavik 920
Uddeholm AB Hagfors 780
Bråviken (Holmen Paper) Norrköping 725
Höganäs AB Höganäs 670
Workington (Holmen) Hudiksvall 503
Ovako Steel Hofors 644
Akzo Sundsvall 490
Kubal (aluminiumproduktion) Sundsvall 400
Andra viktiga industrier på sina orter
Cementa Slite 300
Rottneros Rottneros 167
(Rottneros Utansjö 159)