Fyra företrädare för Ung Vänster i Sandviken kritiserar i en debattartikel den 3/11 de förändringar i gymnasieskolan som nu trätt ikraft.
Artikelförfattarna efterlyser ökad kvalitet i de yrkesförberedande programmen genom mer resurser och praktik. Det är precis vad man nu får.
Yrkesutbildningarna har förbättrats och innehåller mer tid för yrkesämnen. Genom införandet av nationella programråd som ger arbetsmarknadens parter större inflytande över utbildningarnas utformning ökar utbildningarnas relevans och arbetslivsanknytning. Detta ökar möjligheterna för eleverna att få anställning efter examen och höjer även utbildningarnas status.
Att det är frivilligt för eleverna på yrkesförberedande program att läsa in högskolebehörighet anser debattörerna vara ett stort problem.
Jag menar i stället att det stora problemet tidigare har varit att var tredje elev på yrkesprogrammen hoppade av utbildningen eller gick ut utan att bli godkänd. Bland annat på grund av att alltför akademiserade yrkesprogram inte gav dem den utbildning de efterfrågade.
Att yrkesförberedande program har varit för akademiserade gynnade ingen, framför allt inte de elever som lämnat sin utbildning och idag står utan examen och har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Med en yrkesexamen av god kvalitet får eleverna däremot en bra start i arbetslivet och förhoppningen med den nya gymnasieskolan är att fler elever ska slutföra sina studier.
Och självklart ska alla elever ha rätt att läsa de kurser som behövs för grundläggande behörighet till högre utbildning under tiden i gymnasieskolan eller, om man senare kommer på att man vill studera vidare, i vuxenutbildningen. Skillnaden är att det inte längre är avgörande för att få en yrkesexamen.
Hur menar Ung Vänster att detta är att cementera klass- och könsorättvisor?
Hans Backman
Riksdagsledamot, FP
Publicerad i Gävle Dagblad den 17 november 2011