Hej!
I det här nyhetsbrevet ska jag skriva om de förslag om a-kassan som Folkpartiets partistyrelse lagt till Folkpartiets landsmöte som ska hållas i Karlstad den 14 – 16 oktober.
En arbetslöshetsförsäkring för alla
Mer än var fjärde person i arbetskraften, runt 900 000 personer, står idag utanför arbetslöshetsförsäkringen. Det utgör en stor lucka i vårt sociala skyddsnät.
Det verkar i första hand vara personer med liten risk att bli arbetslösa eller personer med god ekonomi som valde att lämna arbetslöshetsförsäkringen. Äldre och personer med förmögenheter var kraftigt överrepresenterade bland dem som lämnade försäkringen. Detta illustrerar en svaghet i det frivilliga systemet.
En allmän trygghetsförsäkring fungerar sämre om personer som inte behöver den ställer sig utanför. Unga och friska människor måste betala till sjukförsäkringen och personer som inte har barn betalar till föräldraförsäkringen. Det är rimligt att ha liknande principer även när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. En allmän försäkring skulle också ge ökade intäkter från avgifterna.
Indirekt så finansieras arbetslöshetsförsäkringen av alla som arbetar
Idag betalar fortfarande skattebetalarna 65 procent av försäkringens utgifter. Indirekt så finansieras arbetslöshetsförsäkringen alltså av alla som arbetar, men det är bara de som också är medlemmar i en a-kassa som får rätt till hela arbetslöshetsförsäkringen. Det är ytterligare ett argument för att alla som har arbetat en tid ska få del av försäkringen.
En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla som arbetar ökar också individens trygghet och skapar större förståelse för ofta ofrånkomliga strukturomvandlingar på arbetsmarknaden.
Brist i arbetslöshetsförsäkringen
En brist i dagens arbetslöshetsförsäkring är att den inte ger ett tillräckligt ekonomisk skydd vid arbetslöshet för personer med medelhöga eller högre inkomster.
Arbetslöshetsförsäkringen har idag en nedtrappad ersättning, där ersättningen är 80 procent under de första nio månaderna och 70 procent under de följande 4,5 månaderna. Därefter övergår den arbetslöse till jobb- och utvecklingsgarantin, där ersättningen är 65 procent av förlorad inkomst. Men den högsta ersättningen vid arbetslöshet på heltid är 14 960 kr i månaden (före skatt). Det betyder att bara personer som tjänar 18 700 kr eller mindre i månaden på heltid verkligen får 80 procent av sin förlorade lön i ersättning.
Endast 30 procent av de arbetslösa får 80 procent av sin förlorade lön
Det innebär att det i praktiken endast är 30 procent av de arbetslösa som i början av arbetslöshetsperioden får 80 procent av sin förlorade lön. Visserligen har ungefär hälften av medlemmarna i arbetslöshetskassorna kompletterande ersättningar från sina fackförbund som oftast fyller på upp till 80 procent av hela lönen i 100 till 200 dagar. Men stora grupper har inget sådant skydd. Taket i arbetslöshetsförsäkringen är fastställt i kronor och är inte kopplad till basbeloppet såsom ersättningarna från andra socialförsäkringar är. Därför kommer andelen arbetslösa som verkligen får 80 procents ersättning från arbetslöshetsförsäkringen att fortsätta att sjunka för varje år som går.
Syftet med trappan i ersättningsnivåerna är att arbetslösa ska få starkare motiv att söka arbete ju längre arbetslösheten varat. Men eftersom mer än två tredjedelar av de arbetslösa inte har 80 procents ersättning så fungerar inte ersättningstrappan enligt sitt syfte.
Höjning av ersättningsnivån i a-kassan behövs
För att arbetslöshetsförsäkringen ska ge ett gott inkomstbortfallsskydd och ersättningstrappan fylla en funktion i praktiken behöver ersättningsnivån höjas. En rimlig utgångspunkt är att när det finns ekonomiskt utrymmer höja taket i arbetslöshetsförsäkringen till den högsta ersättningen i sjukförsäkringen, vilket i dagsläget är 21 000 kr i månaden (950 kronor per dag).
För att undvika att fler arbetslösa hamnar under ersättningstaket bör taket också kopplas till inkomstutvecklingen på samma sätt som övriga socialförsäkringar.
Varma liberala hälsningar
Hasse Backman