Vänner,
”Låt de sista ljuva åren bli de bästa i Ditt liv” har vi hört Lasse Stefanz orkester spela och sjunga för oss otaliga gånger. Och visst är detta vad vi alla önskar och säkert många också upplever. Vi lever längre, vi är friskare och har ett omfattande glädjerikt och stimulerande förenings- och umgängesliv. Men tyvärr gäller inte detta alla. Vi politiker har ett stort ansvar för att mildra bekymren för alla de äldre som inte är lika lyckligt lottade. I dagarna har regeringen presenterat sin proposition Värdigt liv i äldreomsorgen, där det fastslås att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det kommer också en bestämmelse i socialtjänstlagen om att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Det här blir stora utmaningar för socialtjänsterna i våra kommuner att leva upp till. Inte minst måste våra representanter i socialnämnderna aktivt arbeta för att dessa viktiga mål nu inte enbart blir pappersprodukter utan omsätts praktiskt i de äldres vardag.
Flera delfrågor inom äldreomsorgen måste lyftas fram. Det gäller bland annat vårt förslag om en parboendegaranti för makar, som jag vet redan har blivit verklighet i ett flertal kommuner och där det snart kommer fler. Självklart är det de äldres önskemål som ska uppfyllas så långt som det är möjligt. En annan fråga som ligger mig varmt om hjärtat är matlagningen i de särskilda boendena, en för de äldre synnerligen angelägen del av vardagen. I denna fråga utspelas just nu en mycket tragikomisk rättslig process i Varberg mellan socialtjänsten och miljö- och hälsovårdsnämnden i frågan om köken får vara öppna och tillgängliga för de boende eller ej. Är det verkligen så att våra förvaltningsdomstolar ska syssla med att lösa mellanhavanden mellan två kommunala nämnder i en och samma kommun? Vad gör kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Varberg åt detta?
I vår äldrepolitik ingår också såsom mycket viktiga delar att kommunerna nu planerar för skapandet av trygghetsboenden eller andra typer av seniorboenden. Särskilt statligt investeringsstöd till nybyggnad av och ombyggnad till trygghetsbostäder lämnas i år och de kommande åren. Vårt nyligen framlagda förslag om att utvidga avdraget till 75 procent av kostnaderna för hushållsnära tjänster till personer över 80 år (och familjer med barn under 8 år) skulle innebära stora lättnader för många och sannolikt också dra ner behovet av biståndsbedömda hemtjänster. En tredje sak som vi behöver förbättra är förebyggande åtgärder för att förhindra brott mot äldre personer.
Kanske beror det på min egen ålder att jag nu mer och mer intresserar mig särskilt för äldrefrågorna. Därav det något långa avsnittet ovan.
Just nu råder en febril aktivitet i såväl riksdagen som regeringskansliet. Väldigt många propositioner ska avlämnas senast den 23 mars, som är sista dagen för att en proposition ska kunna behandlas och avgöras i riksdagen före vårt sommaruppehåll, i realiteten då före valet av ny riksdag. Till civilutskottet har aviserats inte mindre än 15 propositioner de närmaste veckorna.
En fråga som jag ofta får är om det verkligen kommer förslag på att upphäva revisionsplikten för mindre företag. Det gör det men än idag pågår överläggningar i regeringskansliet om var gränsen ska gå för mindre företag. Är det 10 anställda eller 50 anställda? Är det 5 miljoner i omsättning eller 50 miljoner? Svaren kommer först om några veckor. Men ny lagstiftning med ikraftträdande någon gång i höst blir det.
Däremot bli det – tråkigt nog - inte klart med någon ny lagstiftning om skuldsanering före sommaren och inte heller med ny konsumentkreditlag för reglering av främst sms-lånen.
Nyligen har jag summerat lite av vad vi från folkpartihåll i civilutskottet påverkat av alliansregeringens politik under de tre gångna åren. En sådan summering av hela politiken finns redovisad i senaste numret av tidningen NU, Folkpartiets egen veckotidning. För min och civilutskottets del gäller främst att vi nu fått ett definitivt stopp på möjligheterna att skuldsätta barn. Detta arbete påbörjades 2003 och kan sägas bli avslutat nu under våren 2010, då landstingens möjligheter att kräva barn på vårdavgifter eller straffavgifter för uteblivna besök hos läkare eller tandläkare stoppas. Tidigare har vi fått till stånd en lagändring så att en misshandlad hustru får ut hela sitt skadestånd och inte tvingas dela detta med mannen som misshandlat henne. (Det var egentligen ett helt absurt förhållande som gällde tidigare.) Inom kort kommer nya och klarare regler om kontohavares respektive kontokortföretagens ansvar och obehöriga uttag t.ex. när kontokortet på ett eller annat sätt kommit bort. Vidare kommer kronofogden att få rätt att omhänderta fordon, som innehas av s.k. bilmålvakter och som belastats med obetalda parkeringsavgifter, fordonsskatter och bilförsäkringar.
Så visst sker det saker av betydelse även om många av dessa förändringar inte blir förstasidesnyheter i media.
Vad vi rikspolitiker hela tiden känt till är att en mandatperiod på fyra år går alldeles för fort. All ny lagstiftning kräver utredningar, överväganden och överläggningar mellan många berörda och därtill överenskommelser mellan fyra allianspartier. Vi har många goda förslag på alla möjliga områden liggande i regeringskansliet och behöver med nödvändighet ännu en fyraårsperiod i regeringsställning för att ro alla dessa i hamn. Trots opinionsmätningarna är vi övertygade om att det är fullt möjligt att vinna höstens val och lägger därför in högsta växel i den nu begynnande valkampanjen.
Jan