Publicerad i tidningen NU den 29 oktober 2009
Asylsökande hör inte hemma i häkte
Härom veckan besökte vi Kronobergshäktet i Stockholm. En av de frågor personalen där uppmärksammade oss på var den kopiösa ökningen av så kallade utlänningsfall. I vissa fall handlar det om personer som har dömts för brott, och då hamnar i häkte i väntan på utvisning.
Men det finns också utländska medborgare som hamnar i häkte under långa perioder utan att vara dömda, eller ens misstänkta för brott. Det är asylsökanden som Migrationsverket av ”säkerhetsskäl” har valt att skicka till häktet.
Det finns ingen officiell statistik på hur många fall det rör sig om, men en rundringning som DN har gjort visar att Migrationsverket under första halvåret placerade 128 personer som inte begått något brott i häkte. På Kronobergshäktet fick vi höra om en av dessa personer, som fick tillbringa 22 månader i en cell på 7 m2.
De vanligaste skälen till att asylsökanden hamnar i häkte är rymningsförsök eller utåtagerande beteende. Ibland handlar det också om självmordsbenägenhet. Att bli utvisad är ofta en traumatisk upplevelse, och att vissa människor då reagerar med aggressivt beteende, försöker rymma eller till och med försöker ta livet av sig är inte så konstigt. Men att då placera dessa människor i häkten, där man ibland är isolerad i 23 av dygnets 24 timmar i en cell stor som ett ordinärt badrum är så fel det kan bli.
Vi har förståelse för att det i vissa fall kan krävas övervakning av och extra säkerhet kring asylsökande, men häktet är en synnerligen dålig plats för detta. Migrationsverket kan inte få fortsätta använda häktet som en avstjälpningsplats och regeringen måste därför titta närmare på frågan. Vi menar att det måste, i migrationsverkets regi, skapas platser som har hög säkerhet men som samtidigt ger dessa personer en värdig tillvaro.
Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson
Helena Bargholtz, riksdagsledamot