En ny gymnasieskola med fler vägar ut i arbetslivet
Regeringen har nu presenterat en ny gymnasieskola som ökar möjligheterna och stärker förutsättningarna för eleverna till både jobb och fortsatta studier. Målsättningen är att under år 2011 införa en ny gymnasieskola med fler olika program att välja mellan, högskoleförberedande program, yrkesprogram och lärlingsprogram. Vi tror att de förslag vi nu presenterar kommer att bidra till att höja kvaliteten inom gymnasieskolan och bättre hantera de utmaningar vi står inför.
De förändringar vi nu föreslår anser vi vara nödvändiga för att kunna möte de utmaningar vi står inför. Kunskap är den viktigaste faktorn för att bryta det sociala utanförskapet. Vi skapar en gymnasieskola som blir en viktig länk i unga människors lärande inför vuxenlivet. Och vi inför en gymnasieskola utan återvändsgränder med möjlighet att under olika skeden kunna läsa in högskolebehörighet för dem som väljer att läsa ett yrkesprogram.
Alla vill och ska inte stöpas i samma form - utan alla ska ges möjlighet till utbildning utifrån sina egna behov och förutsättningar. Tvärtemot vad som från vänstersidan ofta framförs i debatten, får vi nu en gymnasieskola som inte sorterar eller tidigt slår ut elever. Vi är övertygade om att det viktigaste är att unga människor behåller lusten och motivationen att lära och att självförtroendet och tilliten till sin egen kapacitet därigenom upprätthålls.
Den nya gymnasieskolan ger stora möjligheter till flexibilitet inom de nationella programmen och dess inriktningar och dessutom för kvalitetsgodkända särskilda varianter med bas i ett nationellt program. Det är viktigt att det finnas en lokal frihet och anpassning inom programmen och att utbildningen ska kunna svara mot både lokala och regionala behov och önskemål.
Sviktande kunskapsgrund och kunskapssegregation är skolans stora utmaningar. Kunskapstappet är särskilt stort inom vissa områden som till exempel matematik. Fortfarande är det alltför många som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att kunna gå vidare till gymnasiet. Samtidigt ställer globaliseringen allt större krav på människors anpassningsförmåga och flexibilitet. Sverige har, jämfört med många andra länder inom EU, en hög ungdomsarbetslöshet. Enligt en rapport från OECD (2008) är, förutom stelheter på arbetsmarknaden, brister i utbildningssystemets kvalitet en bidragande orsak till den höga ungdomsarbetslösheten.
En fråga som vi särskilt vill få in i skoldebatten - och som vi önskar se mera av framöver - är att gymnasieskolan har en viktig uppgift i att ge elever kunskaper om entreprenörskap. Det handlar inte om att alla nu ska eller måsta starta eget företag efter sin utbildning. Det handlar snarare om att vi ska ändra inställning och attityder till företagande. Därför behöver kunskap om entreprenörskap komma tidigt i grundskolan och det ska sedan genomsyra hela skolsystemet.
Vi vill även lyfta att gymnasieskolan inte själv klarar att förbättra matchningen på arbetsmarknaden eller minska utanförskap och ohälsa bland unga. På arbetsmarknaden sker ständiga förändringar och vi kommer aldrig att helt kunna forma gymnasieskolan till arbetsmarknadens behov. Det handlar så mycket mer om samhällets värderingar och hur vi motverkar diskriminering och mobbning både inom skolan och i arbetslivet. Här har vi alla ett stort ansvar för att förebygga detta.
Sammanfattningsvis så är vi övertygade om att vi nu är på rätt väg inom utbildningspolitiken. Det är dags att vi nu skapar ett långsiktigt system för gymnasieskolan och ger elever och lärare möjlighet till studiero och stabilitet. Grunden ska vara en gymnasieskola som ser elevernas egna förutsättningar och önskemål.
Johan Pehrson (FP)
Sofia Larsen (C)