Publicerad i Nerikes Allehanda den 14 november 2009
Fem förslag för ett tryggare Örebro
Örebro är i huvudsak en trygg stad att leva i. Tyvärr finns dock även här exempel på otrygghet, våld och misär. Att bekämpa detta är ett viktigt uppdrag för många. Som individer har vi ett ansvar för att stå upp mot t ex våld i vår egen närhet. Den brottsutredande verksamheten är naturligtvis polisen ytterst ansvarig för men i det förebyggande arbetet är det centralt att många aktörer arbetar tillsammans för det gemensamma målet – ett tryggt Örebro.
Grundläggande för det trygga och goda samhället är generella åtgärder som leder till jobb, minskat utanförskap exempelvis genom stödjande av kultur och föreningsliv, bra skolor och kamp mot missbruk. Här kan t ex nämnas de insatser Örebro kommun nu gör för att möta unga människors arbetslöshet som följer i spåren av den internationella lågkonjunkturen. Den nya majoriteten har också återinfört socialtjänstens viktiga fältassistenter. Aktivitet istället för passivitet är receptet. När det gäller aktiviteter satsar också regeringen på att stödja föreningar för att nå ut till fler unga människor inte minst i redan utsatta bostadsområden. Med rätt stöd, intresse och fokus kan unga människors kraft vändas bort från meningslöst ”hängande” till utvecklande aktiviteter. Men det finns också en rad specifika åtgärder som vi skulle kunna gå vidare med lokalt.
För det första vill jag lyfta fram föräldraansvaret, som regeringen nu avser att tydliggöra. Många tror att vi vårdnadshavare redan bär ett ekonomiskt ansvar för de skador våra barn orsakar. Något sådant ansvar finns dock inte enligt dagens regelsystem. Dagens skadegörelse betalas av alla unga som får färre fotbollsplaner, dansgolv eller fritidsgårdar. Även om vi nu snart kan stärka föräldrarnas ansvar så måste kan vi göra mer på det lokala planet. Örebro och andra kommuner kan med fördel ta del arbetet som pågår inom Kumla kommun där man jobbar med att knyta ansvaret till föräldrarna och barnen när den unge, även barn under 15 år, slagit sönder kommunens egendom, t ex Djupadalsbadet. Det kan i praktiken t ex innebära att man under några veckor efter skolan får reparera, städa eller på annat sätt kompensera för det man förstört.
För det andra - brott måste uppmärksammas tidigt och följas av tydliga åtgärder Det innebär att skolorna i Örebro måste ha klara regler för hur man hanterar brott som begåtts i eller i nära anslutning till skoldagen. I skolan kan normbrytande beteenden upptäckas på ett tidigt stadium och vi är skyldiga våra unga att ingripa för att bryta detta beteende. Det är ofrånkomligt att varje händelse måste bedömas för sig med hänsyn tagen till gärningens karaktär och de inblandades ålder men faktum är att misshandel, olaga frihetsberövande, olaga hot kan vara brottsrubriceringar som tyvärr förkommer praktiskt i svenska skolor. Polisen får snart uppgiften att som huvudregel utreda brott också av den som yngre än 15 år vilket gör det än viktigare för skolan att inta ett gemensamt förhållningssätt till eventuell brottslighet i skolan. Örebros skolor har länge saknat centrala riktlinjer hur de skall förhålla sig till brott och när en händelse skall polisanmälas. Sådana riktlinjer har tagits fram av den nuvarande politiska majoriteten. Nu måste de tillämpas.
För det tredje är det viktigt att fler unga på glid får ta del av behandlingsprogram som annars endast kommer unga som dömts för brott tillgodo. Varför vänta med de goda insatserna? Det borde vara en rättighet att få hjälp att komma på rätt köl om man som 14-åring begått ett brott. De som jobbar med 15-åringar som begått brott i Örebro ser klara fördelar om de fick möta den unga redan vid första brottet. För detta finns utrymme även inom ramen för dagens lagstiftning.
För det fjärde måste Örebro också få chansen att använda övervakningskameror för att öka tryggheten och minska skadegörelsen. Dessa måste dock användas med försiktighet och vara en del i en övergripande strategi. Det är klokt att kommunledningen noggrant har analyserat i vilken utsträckning och för vilka syften kameror ska få användas och det är glädjande att man nu verkar var redo anta riktlinjer för att tillåt mer förebyggande kameraövervakning. Det råder inga tvivel om att användning av kameror på rätt sätt kan vara en viktig del i trygghetsarbetet.
För det femte måste polisen i Örebro City bli än mer synlig och efterfrågan på synliga närvarande poliser är stor. 2010 kommer vi att ha 20 000 poliser i Sverige vilket är fler än någonsin tidigare. Lika viktigt som att antalet poliser är tillräckligt stort är också att polisen ägnar sig åt rätt saker. Jag anser att det behövs poliser på gatan där de är tillgängliga för medborgarna. Handlare och medborgare i alla åldrar var mycket nöjda med den patrullerande polis som tidigare fanns i Örebro. Låt oss se till att en patrullerande polis återkommer på våra gator och torg som en del i det trygga Örebro vi vill skapa. Bara till vårt län kommer det i januari 24 nya poliser och till nästa höst ytterligare 31 nya poliser. Detta är ingen slump utan det faktum att Folkpartiet liberalerna och Alliansen uppfyller vårt vallöfte om fler synliga poliser.
Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot
Justitieutskottet