Publicerad i Hemmets vän den 25 februari 2010Ibland begår också barn och ungdomar de allra grövsta brotten såsom till exempel mord. Tyvärr har vi sett ett par otäcka exempel på detta under senare tid.
I ljuset av dessa fruktansvärda tragedier måste vi fråga oss hur dessa unga sonar sina brott samtidigt som de ges rätt vård för att inte återfalla i kriminalitet. Hur får vi ungdomarna att fungera i det öppna samhället? Hur förhindrar vi att detta sker igen?
Till att börja med tror inte vi i Folkpartiet liberalerna att endast längre straff är lösningen för att minska brottsligheten. Tidiga och tydliga insatser för unga som hamnar i brott är viktigast. Det handlar om att markera att brott är fel, farligt och får konsekvenser. Idag blir tyvärr många unga som begår brott inte mer än ett papper i en pärm på något socialkontor och förblir så ända fram till den dag de fyller femton år och har begått ett nytt brott. Om de inte innan dess måste tvångsomhändertas. Detta är inte rimligt.
Den största björntjänst man kan göra mot de unga är att inte ingripa i tid när de begår brott och använder droger. Därför lägger vi ner extra resurser på polisen, avser skärpa narkotikalagstiftningen och arbetar för att det ska bli lättare att tidigt upptäcka missbruk genom frivilliga drogtester.
Låt oss återgå till de grövsta brotten. Kan vi verkligen säkerställa att någon har blivit tillfullo rehabiliterad efter två-tre år på sluten ungdomsanstalt? En ung människa som våldtar eller mördar en annan individ har uppenbart svåra störningar. Återfallsfrekvensen bland unga brottslingar som begått grova brott är rent ut sagt förfärlig. Det är dags att vi inser att dagens vård inom ungdomsanstalterna inte alltid är tillräcklig. När jag möter företrädare som jobbar med ungdomar som begått de grövsta brotten är det tydligt att man oroar sig för tiden efter institutionen.
Därför menar Folkpartiet att vi behöver ändra lagen så att unga som döms till sluten ungdomsvård för grova brott ges lika lång tid till för just eftervård. Den nya halvan ska inbegripa olika individuellt anpassade program i hemkommunen efter avtjänat straff. Dagens behandlingsinsatser på institution blir tyvärr inte sällan bortkastade när den unge, efter avtjänat straff, åter kommer ut i frihet. Risken är omfattande att den unge än en gång hamnar i negativa spiraler och hamnar i miljöer som är drivande för ny brottslighet. Eftervården ska vara en del av straffet formellt sett, men har som enda syfte att förstärka vårdinsatsen. Återfallsfrekvensen är idag, som sagt, oacceptabel.
Tanken är att den nya lagstadgade eftervården säkrar att de goda insatser under ett år eller tre på institution inte blir bortkastade när den unge kommer ut i samhället igen. Detta blir ett krav på främst det offentliga att ge ett fortsatt stöd för att förhindra ny brottslighet. Fler i frihet efter ett straff måste förhindras att falla platt till marken - igen. Genom att ge alla unga grova brottslingar längre vård borde rimligen återfallsfrekvensen minska. Genom längre vård kan vi förhoppningsvis rädda några av de tusentals barn som annars kommer att fortsätta förstöra sitt eget och andras liv. Avslutningsvis är alltid tidiga insatser för att förebygga ungdomsbrottsligheten viktigast. Det är bara så vi hindrar att våra unga fastnar i en kriminalitet som eskalerar och förstör deras egna och andras liv. För detta har Folkpartiet liberalerna många väsentliga förslag.
Johan Pehrson (FP)
Rättspolitisk talesman