Alkohol och bilkörning är en dödlig kombination med katastrofala konsekvenser. Varje år dör, enligt Motorförarnas helnykterhetsförbund, över 100 människor i rattfylleriolyckor och 1 000 personer skadas svårt. Det är resultatet av att över 12 000 alkoholpåverkade människor varje dag ger sig ut på våra vägar. Det betyder 500 rattfyllerikörningar. Varje timme. Dygnet runt. I det perspektivet förstår man hur allvarligt problemet är och vilken risk fotgängare, cyklister och andra bilförare utsätter sig för.
Inte minst under sommarmånaderna är rattfylleriet mer utbrett på våra vägar än resten av året. Under dessa månader fördubblas rattfylleribrotten och dubbelt så många alkoholpåverkade förare dör i trafikolyckor. Konsekvenserna för anhöriga till offren de skördar är oerhörda.
Alliansregeringen har sedan vi tillträdde 2006 vidtagit en rad åtgärder för att stärka trafiksäkerhetsarbetet. Vi har sett till att den som dömts för rattfylleri ska ha alkolås. Vi har också utökat befogenheterna för Tullverket och Kustbevakningen att upptäcka dem som är rattonyktra genom att ta alkoholutandningsprov. De får också använda tvångsmedel för att förhindra rattfylleribrott. Vi har också sett till att personal inom sjukvården kan kontakta polisen för att förhindra eller avbryta trafiknykterhetsbrott, utan att hindras av den sekretess som förut fanns. Vi har också höjt straffminimum för grovt vållande till annans död vilket innebär att straffet skärps för grova brott som begåtts i samband med rattfylleri.
Trots dessa förbättringar har vi givetvis åtgärder kvar att vidta. Vi vet att många av dem som åker fast har alkoholproblem. Vi vet också att de i många fall kan åka fast om och om igen och ändå komma undan både fängelse och vård. Det är oacceptabelt. Därför vill vi att återfallsbrott ska innebära en skarpare påföljd än idag. Personer som flertalet gånger begår rattfylleribrott ska inte komma undan med samhällstjänst eller böter. Det behövs fängelse, övervakning med fotboja och obligatoriska behandlingsprogram mot missbruket. Det är orimligt att vården är frivillig.
Det är också viktigt med ökad myndighetssamverkan för att komma åt rattfylleriet. Ibland annat Örebro förs ett framgångsrikt arbete för att minska antalet rattfyllerister genom ökad myndighetssamverkan. Viktigt är att personer får snabb möjlighet till vård och i Örebro kör polisen ratt- och drogfyllerister direkt till Beroendecentrum där polisen har ett eget rum och där personerna kan få vård. Detta samarbete har visat sig ge bra resultat.
Vi behöver också undersöka möjligheten att införa en lag om eftersupning. Det innebär att en person som varit med i en trafikolycka och varit alkoholpåverkad inte kan skylla på att alkoholen druckits efter olyckan, då det med ett förbud för eftersupning är olagligt att dricka alkohol några timmar efter en olycka.
Många av dem som åker fast för rattfylleribrott gör det vid färjeterminalerna. En åtgärd vi kan vidta är att sätta upp så kallade alkobommar vid färjeområdena. Bommarna kopplas till alkoholmätare och föraren kan sitta kvar i bilen vid utandningsprovet.
Alkohol- och narkotikamissbruk är några av vårt samhälles största problem. Det är också en betydande orsak till brottslighet som till exempel drog- och rattfylleri.
De flesta som ger sig ut på vägarna gör det med bältet på, nyktra och utsövda. Men de tusentals som åker runt som tickande bomber på våra vägar måste stoppas. Vi har kommit en bit på vägen för att stärka trafiksäkerheten men vi behöver göra ännu mer. Från Folkpartiets och regeringens sida är vi beredda att ta vårt ansvar.
Johan Pehrson
Rättspolitisk talesperson (FP)