I spåren av skuld- och finanskrisen följer uppsägningar och arbetslöshet runt om i Europa. Genom regeringens ansvarstagande har vi i Sverige sparat i ladorna och investerat i jobbskapande åtgärder vilket lett till att vi klarar en internationell ekonomisk kris relativt sett mycket bra. Medan man i övriga delar av Europa dras med stora underskott kan vi i Sverige glädjas åt fler reformer som gör livet lättare för medborgarna. Vi ska också komma ihåg att det i Sverige är 200 000 fler i antal sysselsatta sedan Alliansregeringen tillträdde. Men Sverige är en öppen ekonomi med många exportföretag och riskerar således också att drabbas. Utmaningarna är fortfarande många. Effekterna på svensk arbetsmarknad väntas bli tydliga nästa år. Det finns dessutom en del långtidsarbetslösa som inte fått arbete trots en bättre konjunktur de senaste åren.
I Örebro län är drygt 12 000 personer öppet arbetslösa. Antalet öppet arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen har minskat med tio procent det senaste året, vilket är bra. Men vi vet att unga människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden och att arbetslösheten är högre bland ungdomar.
Den moderna arbetsmarknaden är mer rörlig än tidigare. Enligt OECD får ungefär en tredjedel av alla anställda i OECD-länder under ett år antingen nytt arbete eller lämnar sitt tidigare arbete. Men trots det har vi i Sverige sedan decennierna sett en utveckling med både hög arbetslöshet och ett stort antal lediga arbeten vilket visar att matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden inte fungerar tillräckligt väl.
Folkpartiet har varit pådrivande i reformer för att förstärka unga människors anställningsbarhet. Vi ställer om gymnasieskolan, har infört praktikplatser och lärlingsutbildningar och sänkt arbetsgivaravgifterna, särskilt för de som anställer unga. En viktig insats är att stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Men det behövs ytterligare åtgärder för att matchning och rörlighet på arbetsmarkanden ska bli bättre. Folkpartiet anser att företag ska kunna lägga större vikt vid den anställdes kompetens vid neddragningar. Det skulle göra det lättare att våga anställa nytt och det skulle göra det lättare att värna företagets konkurrenskraft när det blir tvunget att dra ner.
Det svenska anställningsskyddet med turordningsregler som grundas på anställningstid är skapat under efterkrigstidens industrisamhälle. Under en lång tid har det fungerat väl men det är sämre anpassat till dagens kunskapssamhälle. Den anställdes utbildning och personliga kompetens kan vara avgörande för ett företags möjlighet att klara förändringar. Om anställningsskyddet ska kunna bestå måste det förnyas. På landsmötet den gångna helgen tog vi ställning för en ny offensiv mot arbetslösheten. För det första vill vi modernisera turordningsreglerna i LAS, vilket innebär att större vikt ska läggas vid den enskildes kompetens samtidigt som tryggheten i omställningen ökar. Arbetsgivarna bör också i samband med denna förändring avsätta större resurser för omställning. Vi tycker också att provanställningstiden ska förlängs från ett halvår till ett år för personer under 26 år. Det gör att den anställde har längre tid på sig att visa sin kompetens och arbetsgivaren får bättre underlag för sitt anställningsbeslut. Vi vill också att företrädesrätten till återanställning för personer som sagts upp på grund av arbetsbrist bör kortas från nio månader till sex månader.
Ska målet om full sysselsättning uppnås behöver vi vända på varenda sten för att fler unga och utrikes födda ska komma i arbete. Moderniserade turordningsregler i kombination med bättre resurser för omställning kan minska flaskhalsar på arbetsmarknaden. Nu förväntar vi oss att arbetsmarknadens parter enas om bättre turordningsregler. Om inte det sker måste vi politiker ta vårt ansvar för en bättre fungerande arbetsmarknad. Det är vi skyldiga att göra, inte minst för våra ungdomar.
Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot från Örebro