Publicerad i corren.se 13 sep 2011
Regeringen uppmanas att fortsätta öka antalet högskoleplatser för bristyrken inom vården.
Vårdutbildningen i Sverige är underdimensionerad. Vi måste förlänga att förlita oss på arbetskraft utbildad utomlands, om inte regeringen fortsätter att öka antalet högskoleplatser för bristyrkena. Det skriver folkpartisterna Karin Granbom Ellison och Anita Jernberger.
Svensk sjukvård står inför stora utmaningar. Det råder brist på personal med nödvändiga högskoleutbildningar, främst läkare, specialistsjuksköterskor, biomedicinska analytiker och tandläkare. Gör vi inget kommer situationen förvärras i och med att många inom dessa professioner snart går i pension. Därtill förväntas behovet av vård öka i och med att vi blir äldre och fler sjukdomar kan botas tack vare medicinska framsteg.
Brist på rätt utbildad personal drabbar patienterna genom längre väntetider för att få träffa en läkare och få provsvar. De anställda får därtill en alltför stor arbetsbelastning. I förlängningen riskerar bristen på utbildad personal försämrade behandlingsresultat.
En underdimensionerad vårdutbildning betyder också att Sverige blir sårbart genom att vi måste förlita oss på arbetskraft utbildad utomlands. Under 2009 utfärdades 1942 läkarlegitimationer, varav 45 procent till personer med svensk utbildning och 55 procent till personer med utländsk utbildning. Mer än varannan läkarlegitimation går alltså till någon utbildad utomlands.
När alliansen tog över makten 2006 vidtogs åtgärder mot det kraftiga underskottet på läkarutbildning. Läkarprogrammen utökades. Mellan 1996-2008 erhöll årligen 700 och som mest 950 personer läkarexamen. Alliansregeringens utökning betyder att antalet läkarexaminerade år 2015 kommer vara runt 1 200.
Trots ökningen är Sverige, och kommer så vara om inget görs, beroende av ett jämnt inflöde av utlandsutbildade läkare. Problemet med detta är att det är svårt att veta hur det kommer se ut i framtiden. Inflödet bestäms av arbetsmarknaden i andra länder och hur flykting- och anhöriginvandringen ser ut.
Idag utbildas många svenska läkarstudenter utomlands. Under våren 2010 fanns det 2 500 studenter med svenskt studiemedel som läste till läkare i andra länder. Det är inte självklart att de väljer att arbeta i Sverige efter examen. Därtill är det orimligt att Sverige ska nyttja andra länders utbildning i så hög grad för att försörja sitt behov av läkarkompetens.
För att bli självförsörjande på läkarutbildade i Sverige beräknar Högskoleverket att det behövs ungefär 350 till 400 nya utbildningsplatser. För tandläkare beräknas antalet nybörjarplatser behöva öka med nästan 30 procent för att undvika tandläkarbrist.
Hälsouniversitetet i Linköping håller mycket hög kvalitet i utbildningen. Läkarutbildningen rankas som den bästa i Sverige av både Läkarförbundet och Högskoleverket. Det är positivt att antalet platser på Linköpings läkarutbildning har ökat konstant senaste åren. Vi ser dock att ökningen inte räcker för att möta framtidens utmaningar. Vi uppmanar därför regeringen att fortsätta öka antalet högskoleplatser för bristyrken. Det är nödvändigt för en välfungerande vård.
KARIN GRANBOM ELLISON, RIKSDAGSLEDAMOT (FP)
ANITA JERNBERGER, LANDSTINGSRÅD (FP)