Viktigt att vårda och värna utvecklingen av KY
Publicerad i Södermanlands nyheter den 16/8-08
År 1994 beslutade den dåvarande borgerliga regeringen att tillsätta en utredning om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Den inledande texten i det direktiv, som låg till grund för detta beslut, lät på följande vis:
"Det svenska välståndet är i utomordentligt hög grad beroende av Sveriges internationella konkurrensförmåga. Många svenska företag intar en internationell tätposition och en stor del av vår tillverkningsindustri är högteknologisk. Den tekniska utvecklingen, den informationsteknologiska utvecklingen och utvecklingen av nya branscher och affärsmetoder påverkar, på grund av vårt utlandsberoende, Sverige i större utsträckning än de flesta andra länder. Därmed är också behoven av kompetens i den svenska arbetskraften av särskild betydelse."
Redan då ansåg den borgerliga regeringen att det var viktigt för Sverige att med yrkesutbildad arbetskraft, en uppfattning som står sig än idag. Den nuvarande regeringen arbetar för en höjd status av yrkesinriktade utbildningar. Den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen fick så småningom namnet Kvalificerad Yrkesutbildning eller kort och gott KY. Utbildningen startades som försöksverksamhet 1996 och permanentades senare. Det kom att visa sig att 80–90 procent av dem som deltog i en KY-utbildning fick arbete efter avslutad utbildning. De första åren förblev dock KY ett relativt okänt begrepp. Det är egentligen först under de senaste två åren KY blivit ett verkligt begrepp hos den breda allmänheten, journalister och andra. Därför anser vi att det är extra viktigt att varumärket och själva idén runt KY vårdas och värnas.
För några månader sedan presenterades utredningen, Yrkeshögskolan - för yrkeskunnande i förändring, SOU 2008:29. Merparten av förslagen i utredningen är mycket bra. Det är positivt att en yrkeshögskola inrättas. En yrkeshögskola kommer med stor säkerhet att utgöra ett tydligt alternativ inom den eftergymnasiala utbildningen i Sverige. Vi är dock fundersamma över utredarens uppfattning att alla yrkesutbildningar ska samlas i en gemensam myndighetsstruktur.
Det är mycket viktigt att ett införande av en yrkeshögskola inte påverkar den stora variation som idag finns inom framförallt den kvalificerade yrkesutbildningen på ett negativt sätt. Idag präglas KY av flexibilitet och rörlighet dels vad gäller utbudet av eftergymnasiala yrkesutbildningar, dels vad gäller det praktiska utförandet av enskilda utbildningar. Den starka koppling som finns mellan efterfrågestyrning och arbetslivsinflytande är särskilt tydlig inom KY, enligt vår uppfattning får den inte naggas i kanten, det är nämligen det som blivit KY:s styrka!
Utredaren föreslår vidare att KY-myndigheten ska flyttas från Hässleholm till Norrköping för att den ska komma närmare Stockholm. Vi ställer oss tveksamma till flytt enbart av detta skäl. Skulle så ändå bli fallet förordar vi en flytt till Nyköping.
Liselott Hagberg (fp)
riksdagsledamot och ordförande i ledningsgruppen för KY-utbildningen Visuell Kommunikation i Nyköping.
Hans Molander (fp)
vd i utbildningsföretaget Mediability i Nyköping.