Publicerad i Norran 08-06-15
En barnpolitik på frammarsch
Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Det har gått några år sedan dess och arbetet med att implementera konventionen har gått framåt men vi är inte i mål. Kommuner och landsting har arbetat med barnkonventionen på olika sätt, genom till exempel barnkonsekvensbeskrivningar och barnbokslut.
De 4 juni behandlade riksdagen ett betänkande som tar upp barnpolitiken och dess inriktning. I detta betänkande presenteras en plan för hur vi ska kunna följa upp och utvärdera barnkonventionen.
Barnombudsmannens roll som barnens och de ungas språkrör kommer att förstärkas.
Efterfrågan från föräldrar om stöd, rådgivning och handledning har under senare år ökat. Många gånger sviktar man i sin roll. Därför är det mycket positivt att regeringen ser föräldrastödet som ett prioriterat område. Här behövs en ökad kompetens och evidensbaserade metoder.
Föräldrautbildning finns i dag inom många län till blivande föräldrar och till småbarnsföräldrar, men stödet ska finnas med under hela uppväxten. BRIS har fått ett uppdrag för att upparbeta en webbplats för föräldrar.
Ett annat prioriterat område inom barnpolitiken är våldet mot våra barn.
Socialstyrelsens rapport kring individ- och familjeomsorgen som publicerades för en tid sedan visade på oroande siffror när det gäller antalet polisanmälningar av barnmisshandel. Sedan 1980 har anmälningarna flerdubblats. Det framkommer också i en rapport att trots att allt fler blir negativa till aga så minskar inte den fysiska bestraffningen av barn.
I detta sammanhang får vi inte glömma att barn med funktionsnedsättning oftare utsätts för våld och kränkningar än andra barn.
Här behövs en fortsatt satsning på kompetenshöjning med fokus på de utsatta barnen. Barnahusen har i detta arbete en mycket viktig roll.
Socialtjänstens roll inom barn- och ungdomsvården måste i detta sammanhang understrykas. Regeringen har genom lagändringar från den 1 april i år stärkt barnets ställning i den sociala barn- och ungdomsvården.
Socialstyrelsen håller vidare, på regeringens uppdrag, att ta fram kvalitetsindikatorer för den sociala barn- och ungdomsvården. En utredning har nyligen lagt förslag om hur staten kan stödja kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Mycket är på gång.
Den barnskyddsutredning som regeringen tillsatt ser över bestämmelserna till skydd och stöd för barn i våra lagar. Här vill jag göra läsaren uppmärksam på att LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) saknar ett barnperspektiv. Rätten för barn att komma till tals saknas i den lagstiftningen. Det måste ändras.
Det är mycket positivt att man även utreder barns möjlighet att ha en egen kontakt med socialtjänsten utan vårdnadshavarens kännedom.
Denna möjlighet finns inte i dag vilket urholkar rättsäkerheten för barnen.
Ständigt återkommande rapporter visar på att våra barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat. Självdestruktivitet, depressioner, självmordstankar och ångest skriver BRIS om i sin sista rapport.
Regeringen har satsat och kommer att fortsätta arbetet med att främja den psykiska hälsan genom att korta köerna till BuP. Arbetet med att införa en förstärkt vårdgaranti fortsätter. Även i dessa fall måste vikten av att barn och ungdomar själva ska kunna uppsöka BuP betonas.
Så är det inte i dag.
Många utsatta barn väljer då att avstå.
Barnens rätt ska genomsyra det politiska arbetet på alla nivåer.
Med regeringens politik är vi på god väg.
Maria Lundqvist-Brömster (fp)
riksdagsledamot